En ansvarsfull migrationspolitik

Jag skrev i somras någon gång att jag skulle berätta mer om hur jag ser på migrationsfrågan. Men jag hann lämna Miljöpartiet innan jag lyckades få till det inlägget. Visserligen har jag redan gjort ett antal inlägg som handlar om den frågan ur olika aspekter (se längst ner). Här är nu ett lite mer omfattande blogginlägg som behandlar principiella argument kring migration och vad jag tycker själv. Jag går inte in på frågor om t.ex. kultur, som är relaterat till migration. Det får jag fortsätta med i senare inlägg.

Miljöpartiet och öppna gränser

Miljöpartiet har fått en del kritik för att vilja se ”öppna gränser”. Min inställning som partimedlem har dock hela tiden varit att det är ett mål på mycket lång sikt. En vision. Uppenbarligen har det funnits olika syn på det och finns fortfarande inom partiet.

Förutom den visionen är Miljöpartiet också för en stark, gemensamt finansierad, välfärd. Här krockar det naturligtvis med visionen om öppna gränser. Om gränserna är öppna för alla och alla ska ha tillgång till generösa bidrag, skolor, vård och så vidare, går ekvationen inte ihop resursmässigt. Det är ren logik.

För mig känns det självklart med en långsiktig vision om en fri värld med öppna gränser. Om vi däremot någonsin kommer att komma dit vet jag inte. Skulle jag gissa kommer det inte att nås under min livstid i alla fall. Men bara för att jag anser att öppna gränser är ett långsiktigt mål, betyder det inte att jag tror att bästa sättet att nå dit är genom att öppna gränserna nu idag. Snarare går vägen dit genom ett arbeta långsiktigt för en fredlig värld och på att bygga flexibla samhällssystem som klarar demokrati, säkerhet och de kulturella fluktuationer som kan komma med en stor rörlighet av människor. Att öppna gränserna för fort kan snarare fördröja tiden till då vi kan nå målet.

Oviljan, eller oförmågan, att erkänna och ta i denna målkonflikt har varit ett av mina större problem med Miljöpartiet. Vad man värderar högst har varit, och är fortfarande, oklart. Är man beredd att prioritera flyktingmottagningen över allt annat, med en återföljande minskning av välfärden och/eller höjda skatter? Eller inte? Hur ser avvägningarna i så fall ut? Hur ska bostadssituationen klaras? Hur klarar vi säkerhet i landet när sociala oron ökar på grund av den ansträngda situationen?

 

Hållbarhet i samhällssystemen

Människor och system inte är oändligt flexibla.  Ledordet måste, även i förändring, vara hållbarhet. För mig är det viktigt att samhället håller ihop och att vi inte tappar de stora framsteg vi har gjort.

Människor, både som privatpersoner och gemensamt genom kommun eller stat, kan ta i och anstränga sig när det behövs. Men jag anser att det inte kommer att gå att upprätthålla samhällssystemen genom något sorts ansträngt undantagstillstånd. Vi måste värna jämvikt i systemen. En stabilitet.

Det välfärdssystem vi har i Sverige, tilltron till staten och viljan att betala skatt är inte någonting självklart. Det är snarare resultatet av långt och idogt arbete i den riktningen. Och det är något som har uppskattats över en bred politisk front, även om man har lite olika syn på delar av det. Nu tas detta av allt för många för givet, eller kanske snarare: särskilt av ledande politiker. I retoriken låter det som om det kommer bestå oavsett vad som händer. Så är det inte. Förtroende för system och människor tar lång tid att bygga upp – betydligt kortare tid att rasera.

Politiker som anser att det är viktigt att vi genom staten med gemensamma medel ska stödja dem som flyr till landet borde vara extra rädda om det system som gör detta möjligt.

I min enfald hade jag trott att just hållbarhet var Miljöpartiets paradgren. Att där finns en förståelse för hur system fungerar, att allt hänger ihop, vilket gör att man måste prioritera. Men hanteringen av dessa frågor de senaste åren har visat att så inte är fallet.

Nu har MP ansvar själva. De sitter i regeringen och tvingas ta obekväma beslut. Istället för att stå upp för den egna överenskomna politiken i regeringen har den kallats för ”skit” av MP. Vilken politik som inte skulle vara ”skit” i detta läge, har hittills inte framgått. För att vara ett trovärdigt politiskt alternativ så anser jag att man behöver ta ställning och vara öppen med svårigheterna. Om man tycker att något är svårt, så ska man säga det. Man låtsas inte som att det är lätt. Det är hyckleri, oärligt.

Återhållsamhet och omställning

Med den stora flyktingvågen hit förra året (drygt 160 000 asylsökande) har vi satt oss själva i en rävsax. Vi tvingas nu krishantera utan att det finns en idé om hur det samhällssystem ska se ut som klarar den nya situationen på lite längre sikt.

Vi ser nu hur regeringen letar i vartenda skrymsle och vrå för att skrapa fram resurser för att klara kostnaderna för migrationen. Och det bara i år för det initiala mottagandet. Men sen då, kommande år? Det har man inte börjat prata om ännu, trots att detta skulle gjorts redan för länge sedan.

Jag anser, precis som mitt nya parti Borgerlig Framtid, att Sverige måste ha en mycket restriktiv flyktinginvandring framöver för att klara ut den situationen vi är i. Men det är också nödvändigt att ställa om samhället till att bli mer flexibelt samt öka fokus på eget ansvar istället för att staten ska stå för allt. Jag kan logiskt inte komma fram till någon annan slutsats när jag vänder, vrider och väger dessa frågor och ser till helheten.

Om vi tittar tillbaks i tiden hade det ansvarsfulla sättet att hantera migrationen på varit att redan tidigt, särskilt efter att migrationsuppgörelsen 2011 ingicks, analysera läget. Hur ser vår beredskap ut? Hur skulle Sverige klara en stor tillströmning av flyktingar? Hur ser ekonomin och förutsättningarna ut? Hur många kan vi ta emot för att situationen ska vara hållbar? Och tagit fram en plan för vad vi skulle göra om mängden människor som kommer hit riskerade bli större än så.

Att få ta del av en sådan analys hade varit bra för både medborgare och politiker. Det hade gett möjlighet för alla att ta ställning till om detta är bra, dåligt, önskvärt, rimligt och så vidare. Vill vi något annat? I sådant fall kunde hade man kunnat föreslå reformer, nya lagar etc, så att läget blev ett annat. Istället för att göra denna analys gav man sken av att Sverige klarar allt. När jag tänker på hur detta hanterades är det faktiskt svårt att förstå. Det är otroligt oansvarigt.

Helhetsperspektiv behövs

Något som alltför ofta saknas i samhällsdebatten och även i politiken är att se saker ur ett större perspektiv. Det gäller även i frågorna som rör migration.

Vissa uttrycker att det är ”inhumant” att Sverige skulle vara restriktivt när det gäller flyktinginvandring. Jag har svårt att se det så. Målsättningen borde vara att människor som flyr krig och konflikter kommer i säkerhet. Där kan vi göra en del, men inte allt. Sverige är inte ensamt land i världen. Sverige är snarare bara ett enda land i världen. Dessutom har vi bara lite mindre än 10 miljoner invånare. Vi är inte 100 miljoner. Det finns många andra säkra länder än Sverige. En syn att andra länder skulle vara så hemska för flyktingar att bo och leva i så att alla som vill måste få komma hit är en nära på narcissistisk inställning.

Vidare har jag väldigt svårt att se att tolkningen av internationella konventioner, deklarationen för mänskliga rättigheter m.m. skulle vara att alla som vill komma till just Sverige ska få komma hit och stanna här. Är detta verkligen intentionen med dessa konventioner? Att ställa motsvarande krav på andra länder, att de skulle – för att inte bryta mot konventioner eller mänskliga rättigheter – behöva kunna ta emot hur många flyktingar som helst oavsett konsekvenser för landet, det är ett orimligt krav tycker jag. Detsamma borde i så fall gälla även Sverige.

Om det ändå är den rätta tolkningen, varför har ingen påtalat detta förut? I så fall skulle vi inte ha skrivit på dem från första början – om nu målet är att faktiskt följa dem. Och då är det i så fall helt nödvändigt nu att ompröva, få till andra policys och konventioner o.s.v.

En annan mycket central aspekt rörande migrationen: vi får inte luta oss tillbaks och bara vara nöjda med att utsatta människor som är friska och rika nog att lyckas fly hit, kommer i säkerhet. Det är inhumant om något. Vi får inte glömma bort att det finns människor kvar i krig och konflikthärdar. Och människor som lever i fattigdom och svält runt om i världen. Dessa förtjänar också mat för dagen, säkerhet och trygghet. Dessa personers mänskliga rättigheter borde också vara något vi bryr oss om.

Jag vill se ett Sverige som fortsätter arbeta med bistånd och för att människor ska kunna bo kvar där de lever, där de faktiskt vill bo allra helst. Det vill säga att vi stöttar människors frihetskamp i världen, för demokrati och fred. Vi kan förstås inte lösa till exempel konflikten i Syrien åt människorna där. Men vi kan bidra på olika sätt. Fred, frihet och välmående hos människor där de bor i världen, måste vara det långsiktiga målet.

Blogginlägg om migrationsrelaterade frågor:

Migrationsdebatt – är du med eller mot oss

Rik är inte detsamma som flexibel

Kommunerna måste räkna människor

En bild av Sverige

Nyansera ”stå upp för öppenheten”

Trovärdig helhetspolitik sökes

Allvarligt läge för EU-gemenskapen

Annonser

12 comments

  1. Jag kan rekommendera Paul Colliers bok ”Exodus”. Du hittar den här:
    http://www.amazon.co.uk/Exodus-Immigration-Multiculturalism-21st-Century/dp/0141042168/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1459458601&sr=8-1&keywords=paul+collier+exodus

    Det är en väldigt bra genomgång om hur invandring påverkar inte bara dem som migrerar utan även de länder som tar emot migranterna och de länder de lämnar.

    Jag var tidigare som libertarian/nyliberal för helt öppna gränser men har nu insett att länder inte kan ta emot för många invandrare, speciellt inte från länder med svag statsmalt.

    Det har varit svårt att ändra uppfattning men jag inser att jag tidigare har haft fel i frågan pga okunskap.

  2. Tack för att du delar med dig av dina kloka tankar. Sådana sansade idéer känns tyvärr som bristvara i ytterligheternas tidevarv som vi verkar leva i.

    Jag sörjer bara över att idén om att främst hjälpa på plats först kläcktes av SD, vilket per automatik gör att den misstänkliggörs. Jag, liksom många andra, tvivlar på deras motiv, men idén i sig är den enda rimliga när världen ser ut som den gör. På det sättet kan vi även bereda asyl för kritiska journalister, oppositionspolitiker, kontroversiella författare och andra som inte kan hjälpas på plats.

    Jag önskar dig och dina partikamrater lycka till i nästa val. Om ni har minsta tillstymmelse till chans att komma förbi 4%-spärren så har ni min röst.

  3. Nog har jag förstått att det är en vision MP har, men om man har en vision så bör man ha en slags vägkarta om hur man når visionen. Inte heller har MP varit särskilt bra på att kommunicera att det är en vision extremt långt in i framtiden i verkligheten. Den vägkartan tycks ha varit att visionen blir verklighet om Sverige är det enda landet i hela världen som inför öppna gränser. Att Sveriges politiker skulle vara ”föregångare” som andra tar efter. En närmast megalomanisk föreställning.

    Realistiskt sett innebär det att en ”världsregering” måste till, till att börja med. Liknande uppbyggt som EU, vars väg i realiteten är mot en federation. Så länge enskilda länder har rätten att säga nej till öppna gränser är visionen orealistisk och kommer aldrig inom överskådlig framtid att hända, och det är förmodligen därför den möter berättigat motstånd. Man har inte tänkt igenom visionen helt enkelt. Att inte tänka innan man agerar ställer till de problem vi ser idag med invandringspolitiken. Att låta känslor styra är aldrig bra i det stora hela.

  4. Bästa MP.

    Visioner är en sak, verklighet en helt annan.
    Men innan man jagar visionens slutmål måste man ju se till att det finns sunda såväl som verklighetsförankrade parametrar för att ens köra rejset till slutmålet.

    ”En värld med öppna gränser” är en vision i det bästa av världar,en sådan värld kommer aldrig se dagens ljus,allra minst då vi har en värld med mycket olika kriterier för hur man skall/kan leva i samförstånd med andra människor, inte minst när vi kommer till etniciteter och religion.

    Läser man lite basic beteendevetenskap så inser man snart att det måste stanna vid en vision,lägg den sedan på hyllan och jobba med…. miljöfrågor allena!

    Låt de som har en beteendevetenskaplig plattform att stå på sköta resten s.a.s.!
    Dagens politiker är mer eller mindre välindoktrinerade och därmed i avsaknad av både verklighetsförankring och konsekvensanalytisk förmåga. Det har aldrig och kommer aldrig att fungera med tesen ” bara vi är goda”, om så in absurdum, så får alla plats i Sverige och i Europa…ty de kommer aldrig att integrera sej i sitt nya hemland då de är mer eller mindre förlorade i den hjärntvätt de utsatts från sedan födsel och ohejdad vana.

    Med en inställning om att så vitt skilda synsätt på allt från lagar till religion,tradition, kultur som råder mellan Europeiska länder och MENA länder och där man inte ställer krav på att man tar seden dit man kommer och lämnar religionsbiten utanför. I Sverige står inte religion över lag och förordning -likväl så låter man religiösa grupper få än den ena än den andra särrättigheten på inhemsk befolkning/integrerade invandrares bekostnad? Var tog det där med allas lika värde vägen? Att MP har en kommunistisk ådra vet vi alla,men är det inte skumt att man vurmar så för islams utbredning och därmed följande sharia då man under 2:a världskriget hade stridande islamistförband, med Hitler, mot kommunisterna..såväl som mot judarna?

    Det är ju som så att man har rätten att utöva sin religion enl religionsfriheten som är inskriven i vår grundlag,men detta gäller endast så länge man inte inverkar negativt på någon son inte delar deras trosuppfattning – detta tycks de flesta inte ha en susning om.

    Vad göra för att få ett hållbart samhälle? Ja finns det öht någon annan väg att gå än att se till att inhemsk befolkning har en grund att stå på vad gäller ekonomi och jobb och bostad. Dräglig chans att nyttja sjukvård/tandvård/mediciner, ge våra äldre en dräglig tillvaro under deras sista år -. DÄREFTER, se till andras behov och hjälpa ?

    Ni kan inte påstå att det är att hjälpa iom att det sker på bekostnad av inhemske svensken och den integrerade invandraren,då är det ni som ställer grupp mot grupp, eller hur?
    Nu snackar jag inte ”visioner” jag snackar orsak verkan och konsekvens därav!
    Vilken beteendevetenskapare som helst kan intyga att skall man kunna hjälpa så måste man själv ha en stabil grund att stå på av basic saker vilket Sveriges inhemska befolkning / integrerade invandrare INTE har idag,men ni strör våra surt förvärvade pengar runt omkring er likväl, hur understår ni er att vara frikostig med våra pengar medan vi själva går under, inte minst vad gäller allt fler bostadslösa och arbetslösa inom inhemsk befolkning?

    Vilken beteendevetenskapare som helst kan också intyga att hjälp till självhjälp ger människor ett människovärde och man får vara kvar i sin hemvanda miljö/i närområdet där man har samma traditionen, kultur, levnadssätt. Då fungerar en hjälpbehövande människa som bäst – inte att ta sej till ett land där man kan få ända upp till 22000 skattefritt i månaden ( ensamstående invandrarmamma med 3 barn – källa försäkringskassan) , inte integrera sej, inte lära sej svenska osv… ( motsvarade för en svensk trebarnsmamma är i bästa fall ca 12000 kr/månad torde säga en del,eller?)

    Vidare,finns inte en enda vid Sveriges gränser ( bron, båten) som /definition är flyktingar, inte enl Schengenavtalet iallafall och inte enl min åsikt heller…Man har inte 100 000 SEK/person att betala smugglare med om man är en riktig flykting ,man flyr inte genom x antal fredsländer heller. Att a rätten att söka asyl var man vill är en annan sak,men då får de göra det från det land som är första fredsland de kommer till och vänta där på besked = i stort sett inte en enda av dem har asylskäl i Sverige Danmark,Tyskland,Holland,Frankrike Norge Finland…

    Visioner är bra och trevliga,men snälla MP koppla på verklighetstänket och konsekvenstänket INNAN man som idag verkar för att försöka få in allt och alla i Sverige! Det ”är skit” för att använda språkröret Fridolins egna ord!

    Det MP i synnerhet ( tillsammans med Fi och V ) och vad S och resten av oppositionen gör nu är att agera nyttiga idioter som bara gynnar SD ökning i antalet väljare.Det går inte att pissa på inhemsk befolkning hur länge som helst utan att det blir reaktioner.

  5. Man bör nog bena upp problemet lite mera. Krisen i Mellanöstern – från Afganistan till Libyen – har orsakats av USAs maktanspråk och kontrollen över oljetillgångar. Vi har på olika bidragit med att kriga i Afganistan (30 miljarder), Libyen (flygunderstyöd) och nu i Syrien (flygunderstöd). Vi har tjänat på att sälja vapen till inblandade i konfliktländerna (Saudiarabien). Konsekvenserna drabbar människorna i Mellanöstern och spiller över till angränsande länder. USA, som är huvudansvarig för eländet, slipper som vanligt undan följderna och kan fortsätta sin indirekta krigföring (drönarbomba i Pakistan, Jemen, Afganistan) . Vi bör således 1 – inte delta i maktspelet (och inte berika oss på vapenförsäljning), 2 – se till att med FN som stöd peka ut de skyldiga och 3 – kräva att de bidrar till kostnaderna.
    Efter andra världskriget förflyttades över 10 miljoner människor i Europa – och det klarade man av. Vi är inte så fattiga att vi inte ta emot några av de 3 miljoner som nu bombats från sina hem. Det är en fråga om prioritering. 10 miljarder extra till försvaret, 30 förspillda miljarder på krigsövningar i Afganistan. Mutor till andra länder för att de ska köpa vår militärmateriel. Skattebirdrag till redan välbärgade (flera 100 miljarder). Jag skäms över den ogina diskussionen och kattrakandet om flyktingkvoter. Öka värnskatten så att det täcker de omedelbara kostnaderna. Bygg upp en flyktingfond i EU – det är viktigare än att hjälpa storbankerna att driva in sina lättfärdigt beviljade krediter. Tyvärr tror jag inte att Borgerlig Framtid har den solidaritet som krävs för att tackla varken miljöproblem eller flyktingproblem. På den poliska kartan sitter de borgerliga partierna mest i det egoistiska hörnet.

  6. En av Sveriges trovärdigaste politiska röster mitt bland allt brus av självförhärligande och identifikations hjälte diskurs ! Tack

  7. ”Miljöpartiet” har tyvärr aldrig varit ett parti där hållbarhet är det överordnat viktigaste och har med tiden blivit ett parti för extremt kortsiktiga helgon-wannabes. Likt Jesus bör man dö på korset för världens synder. Eller åtminstone bör folket göra detta. Själv klarar man sig dock sannolikt när man tillförskaffat sig en ledande position i ”miljöpartiet”. Det är inte Gustav Fridolin och Åsa Romson som kommer dö på gatan. Deras barn kan däremot få ett helvete. Gustav Fridolin, Åsa Romson och deras partikamrater borde likt Jesus avstått från att skaffa barn när de uppenbart inte bryr sig om dem.

  8. Detta var nog det vettigaste resonemang jag hört angående flyktingfrågan. Finns du på riktigt? Om, har du ju redan kvalat in som stadsminister för så här långt kan den vi har aldrig någonsin tänka. Tror inte det finns någon i dom andra lagen som kan det heller. Det är precis exakt så här det borde ha gjorts för flera år sedan. En till sak som är helt rätt är att de politiker som sitter i lekstugan idag bara är intresserade av sin nuvarande och framtida inkomst. Man upplever helt klart att dom lever inte i samma värld som vi övriga som får ta konsekvenserna av deras totala ansvarslösa handlande. Sedan är dom ju nästan fullt upptagna med att inte prata med SD. ”Du får inte leka med min hink” Typ. Friska nya fläktar och sunt förnuft är vad som behövs nu plus politiker som är intresserade av sitt arbete som dom fått av folket.

  9. En ansvarsfull migrationspolitik hade varit möjlig att genomföra för några år sedan, innan utförsbacken stupat för brant. Idag kanar vi nedför utan styrsel och ordning. Vi bara hoppas på att landa på något mjuk.

  10. Det kanske finns hopp i alla fall. Och tänk, ljuva tanke, att fler kommer till insikt och dessutom vågar stå för det och till och med göra något. Tack! Mitt stöd för Borgerlig Framtid är inte långt borta.

  11. Läsvärt av Utas och BF behöver sådana politiker. Flera bra kommentarer. Fäste mig bl.a. vid det här som även prof. Lars Trägårdh berört att om internationella konventioner, rättighetskataloger etc., alltmer åberopas för hur olika stödformer kan utkrävas för utländska medborgares väl (ex.vis socialtjänstelagens begränsningar får vika som i färskt Malmöfall, eller i Göteborg nu där resurser tillskapas för personer som Migrationsverket vill utvisa då de inte har asylskäl, fler fall synts i Umeå och Sundsvall, papperslösa som stannar etc), uppstår en demokratisk ”lucka”, vad ger man sin fullmakt till med valsedel och skatteinförsel? Landet kan än mer bli som en magnet för behövande personer utomlands om de kan räkna med att ex.vis FN:s barnkonvention styr för deras familjs behov här. Prio ett bör vara att fattigpensionären i Malmö med 40 år i arbetslivet håller huvudet stadigt över ytan, då resurserna till slut är begränsade. Kan tro Utas och Trägårdh ser en fara här rörande acceptansen för vårt drygt 50-procentiga skattetryck och att känslan för demokratins innebörd kan svaja.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s