Trovärdig helhetspolitik sökes

Idag hölls en presskonferens där statsminister Stefan Löfven och Åsa Romson presenterade regeringens nya förslag för att ja, rent ut sagt minska antalet personer som söker asyl i Sverige. Anledningen är att situationen som landet befinner sig i är ohållbar. Det sades att landet behöver ”andrum”.

Det är nu alliansens, eller mer specifikt moderaternas, migrationspolitik som anammas av regeringen. Förslagen kan härröras ända till SD som var de första som kom med sådana förslag. Det finns alltså i princip bara en politik och det är den som förs nu. Spelar det någon roll vilken regering som driver politiken kan man undra. Om vi hade haft en alliansregering hade detta kunnat genomföras ett par månader tidigare och inte dröjt så här länge? Då hade det kanske inte hunnit bli lika illa innan något gjordes. Fast skillnaden är nog marginell.

Jag ser miljöpartister och vänstersympatisörer fasa över förslagen. De anser man borde ”streta emot” dem. Men hur ska det gå till? Är man mot förslag som läggs måste man ha en alternativ politik som ändå löser problemen, om man nu är överens att sådana finns. Hur ser den alternativa politiken ut? Den existerar inte. Alltså kan man inte heller ”streta emot”. På så vis gör regeringen rätt idag. Men, vi får inte glömma bort bakgrunden.

Sverige har under flera år nu gått på två linjer samtidigt: en liberal (en mer liberal migrationspolitik än övriga EU-länder) och en socialistisk (stark gemensamt finansierad välfärd för alla, stela regler på arbetsmarknaden och omfattande regleringar).

Att det inte var hållbart att gå på dessa två linjer samtidigt var lätt att förutse. Den generösa välfärden och de rigida systemen är inte anpassade för det stora förändringstryck som ett stort tillflöde av människor till landet utgör.

I grova drag finns det två alternativ man skulle ha kunnat gå på istället. Det ena av dem hade varit att gå på den ”socialistiska” linjen fullt ut och på alla sätt som går se till att hålla flyktininvandringen på en låg nivå. Denna linje har SD propagerat för. Då kunde samhällssystemen som de ser ut idag fortfarande kunnat vara hållbara, åtminstone ett tag.

Det andra alternativet hade varit att köra den liberala vägen fullt ut. Det vill säga kombinera de liberala reglerna för flyktinginvandring med en liberalisering av övrig politik. Man skulle kunna minska bidragen och stödet för nyanlända, göra det betydligt lättare och billigare att anställa för att få till fler enkla jobb, förenkla regler för byggande radikalt och så vidare. Hålla hårdare i den gemensamma kassan och samtidigt skapa mer flexibilitet i systemen. Men denna linje har inte haft många företrädare inom svensk politik. I den mån detta alternativ företrätts alls så har det varit av enskilda folkvalda och ledarskribenter. Partiet som legat närmast den linjen är Centerpartiet.

Miljöpartiet borde med sin mycket långtgående politik för ”öppna gränser” ha gått i bräschen för att ställa om hela Sverige för att klara av konsekvenserna av sin inställning. Det vill säga gått på den liberala vägen fullt ut. Det hade varit att driva en trovärdig helhetspolitik. Men det har man inte gjort. För att vara ett parti som påstår sig värna hållbarhet har Miljöpartiet misslyckats kapitalt.

Inte heller Socialdemokraterna har en trovärdig helhetspolitik. Hur ser deras samhälle ut som kan hålla för det som sker nu? Hur ser en vänsterpolitik ut för ett land med öppna gränser och en fri rörlighet över dem? Och beroende på svaret på frågorna kan man verkligen undra: är S och MP så ”naturliga partners” som en del försöker framställa dem som?

Det är många politiker och partier som behöver tänka om, och det fort. För det har gått så långt nu att en stor omställning kommer att behöva göras, även om förslagen som idag lades fram kommer att drivas igenom.

Annonser

11 comments

  1. Du skriver klokt som vanligt 🙂 Ditt parti verkar till synes vara de som har svårast att förstå sambanden du anger, är det så utopiskt som jag fått för mig av mediebilden eller är det bara några få företrädare med mycket mediauyrymme?
    På något sjukt sätt känns det riktigt skadeglatt att i ett trollslag ha blivit lika pk som regeringen. (Jag har länge stått för det du säger antingen välfärd och liten invandring eller liberalisering)
    Ha en trevlig dag.

  2. Vad gäller liberaliseringsvägen så ser jag gärna att de som förespråkar den som en väg till fri invandring med legala vägar rakt in i EU också är tydliga med hur långt man måste gå.

    Ett exempel på en som är tydlig är Segerfeldt. Han förespråkar rakt av kåkstäder i Sverige, där invånarna överlever på en skål ris om dagen. Jag utgår från att tillgång till svensk skolgång och sjukvård också är något kåkstadens invånare kan drömma om.

    När vi pratar om lägre löner och enklare bostäder – vad tror vi räcker? 90% av kollektivavtalet och 90% av nuvarande boyta, Segerfeldts kåkstäder och svältlöner, eller något däremellan?

    Låt oss börja med lönen. Vid vilken lön blir en nyanländ analfabet anställningsbar? De försök som med måttlig framgång gjorts att ge dramatiska lönesubventioner pekar på att analfabeten helt enkelt inte har någon plats på den svenska arbetsmarknaden längre; automation och gör-det-själv har trängt ut dem. Är vi beredda att återinföra pig- och drängkammare i svenska medelklasshem? Vill vi ha ökade klyftor i Sverige – och kanske även därmed ”gated communities”?

    En liten sidotanke: MPs tankar om skatteväxling är kanske inte helt fel? Ju mindre staten tar i löneskatt, desto lättare är det att leva på en låg lön.

    Bostäder – är vi beredda att se barnfamiljer fostra sina barn i mögliga, otäta pappskjul? Återinföra lort-Sverige?

    Skolor: skall vi utbilda de som kommer hit vid fri invandring så kommer det kosta samhället. Men kostnaden av att ha ett stort, outbildat trasproletariat kan bli många gånger större.

    Vård: bra vård kostar; om stora mängder människor som inte betalar skatt skall ha rätt till vård så kostar det ”ärlig skattebetalare”. Alternativet är att du får invandra, men du får ingen vård. Men efter att vi ägnat decennier åt att von oben peka finger åt det hemska USA-systemet, vill vi verkligen ha något ännu värre här?

    Många frågor, men få svar. Som du påpekade.

  3. Socialdemokratisk politik har de senaste åren varit att snegla på vad SD vill göra och sen göra precis tvärtom.
    Mer nyligen har de kallat SDs förslag rasistiska men ändå anammat dem

  4. Utan SVT hamnar MP under riksdagsspärren. Sanningen är att folket förts bakom ljuset. Så här går de när ett oseriöst populistparti ges för stort inflytande. När makt pga rätt etikett, rätt politisk läger inte längre granskas.

    Det här går inte att reparera längre, problemet är permanent de finns ingen Quick fix som hjälper. Konsekvenserna av nuvarande politiska haveri kommer sen.

    http://cornucopia.cornubot.se/2015/11/sverige-utan-karnkraft.html

    Utomlands anges nu Sverige som varnade exempel

    http://cornucopia.cornubot.se/2015/11/asylkrisen-verklighetens.html

  5. Kanske, men man skulle ändå med fog kunna påstå att asylpolitiken har fungerat i årtionden, trots att vi under hela den perioden haft större välfärdsstat än Europasnittet, och även nästan hela tiden haft generösare asylregler (minus två korta undantag; luciabeslutet och visumkrav för Balkan).

    Så sent som i somras såg det ut som att vi skulle få mindre asylmottagning 2015 än under 2014. Återigen, trots stor välfärdsstat, trots generösa asylregler.

    Sen kom Flyktingkrisen med stort F, som på bara några veckor fyra-femfaldigade antalet asylsökande. Från under 2.000 i veckan i juli och augusti till 10.500 rekordveckan för ett par veckor sedan.

    Det visar att yttre omständigheter är den stora orsaken. Man skulle visserligen kunna argumentera för att om vi hade haft mindre välfärdsstat, om vi hade haft mindre generösa asylregler, om vi hade haft mindre tidigare invandring och om vi hade haft ett mindre bra land öht, så skulle färre valt oss när Flyktingkrisen väl slog till.

    Men är det verkligen så man ska tänka? Bör inte samhället byggas på bästa möjliga sätt? När sedan svåra omständigheter dyker upp får vi anpassa oss?

  6. Du har rätt i analysen. Tyvärr tror jag att vi avstått från att välja väg så länge att verkligheten valt åt oss. Och det är inget vackert val, vi går miste om allt.

    Vi kommer drabbas av de dåliga delarna av både det liberala och det socialistiska. Liberalismens välfärdssystem kombinerat med socialismens skatter. Detta för att vi ökat befolkningen med 10% på tre år utan att öka intäkterna. Den överväldigande majoriteten av nykomlingarna måste försörjas i femtio år och det mesta tyder på att de inte kan anställas till någon lön, om än aldrig så liten.

    De resursstarka kommer lämna landet, kanske är jag en av dem, men det är bara en fråga om självbevarelsedrift. Det är bättre att någon överlever. Det kan också bli ett raskrig, vilket vore det yttersta beviset på vårt misslyckande.

  7. Synnerligen klart formulerat med intellektuell skärpa och förståelse av historia/samtid. Denna till synes enkla klassificering av det politiska fältet, som utan tvekan kan beläggas, kommer karaktäristiskt nog inte från en politisk journalist. De är upptagna med utanverket. Analysen visar dessutom att de två modellerna har specifika moraliska (och även ideologiska) implikationer som ledande svenska politiker tycks omedvetna om. Mycket bra!

  8. Bra inlägg. Intressant det du skriver om hur Mp säger sig värna hållbarhet. Det är första gången jag läser din blogg, så jag måste skriva av mig lite i en kommentar om hur min syn på Miljöpartiet förändrats sista året just när det gäller hållbarhet.

    Jag röstade på Mp för att jag hoppades på en bra uthållig miljöpolitik, t ex återgång till ett bättre strandskydd, bättre skydd för de naturliga skogarna, mer möjligheter till närproducerad mat, en bra klimatpolitik etc.

    Samtidigt ser jag vad som händer här i kommunen. Tätortsnära natur och fin jordbruksmark bebyggs med bostäder. Allt för att fler människor ska få plats. Med det planeras utökade köpcentra med ännu mer importerade slit- och slängprodukter. Samtidigt driver Mp en politik för att ännu fler människor ska få plats i Sverige, vilket lär innebära ännu mer byggande. En stor befolkningstillväxt är inte min syn på på ett uthålligt miljövänligt samhälle. Men det är svårt att ställa den ena frågan mot det andra utan att det blir omänskligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s