En som heter Chang Frick, journalist på nättidningen Nyheter idag hörde av sig till mig och vill intervjua mig. Tja, varför inte? Fast vänta nu! Nej det går ju inte. Det är inte en rumsren blaska.
Härom veckan gjorde jag en tweet till Politism om deras budskap ”Rasistiska sajter du inte vill dela ifrån”. De hade för att informera människor samlat olika höger/populistiska/SD-kopplade sajter. En del med nazistiskt ursprung och andra mer moderata som just Nyheter idag (som till skillnad från många andra av dem är anslutna till det pressetiska systemet). Jag påpekade att detta svart-vita synsätt, indelandet av goda-onda, är anledningen till att jag själv förutom att välja bort de sajter Politism refererar till, också väljer bort att läsa från Politism.
Här var måttet rågat för en av mina partikollegor som sa att han skulle gå till partiledningen för att få mig utesluten. Jag sades inte ha ett korrekt förhållningssätt till ”organiserad rasism”. Efter det intervjuades vi av Dagens Opinion om detta.
Det jag vill komma till här är en tendens att vi allt mer kommer bort ifrån att det är våra åsikter och det vi säger som räknas. Allt mer handlar det om de dolda signaler vi ger. Att medverka i ett visst sammanhang säger mer än vad man faktiskt gör eller säger där. Ge någon/något uppmärksamhet är att legitimera deras agenda, oavsett hur man gör det eller när. Att ta avstånd blir allt mer det förhärskande sättet att ”göra rätt” mot dem som man anser gör fel. Och det ska göras på rätt sätt, med tillräcklig hårdhet. Och på motsvarande sätt finns en tendens att man ser mellan fingrarna med avstår från att kritisera sådant som är dåligt för att det kommer från en viss avsändare. Sakfrågorna får inte mycket plats i detta. Det här är inte en bra utveckling.
Bemötandet och agerandet mot Sverigedemokraterna är det stora typexemplet på detta just nu. Vad SD tycker i olika frågor är mindre viktigt. Viktigaste är att markera avstånd mot dem, för de är pestsmittade. De som närmar sig dem lika så, oavsett i vilket sammanhang.
Jag har otroligt svårt att anamma detta synsätt. Tror verkligen människor seriöst att det fungerar att förändra människor, påverka dem i positiv riktning, genom att försöka placera dem utanför en gemenskap? Nej, jag tror helt enkelt inte på exkluderande eller avståndstagande som förändringsmetod. Att gadda ihop sig med andra och genom grupptryck försöka få de andra att känna sig dåliga och därmed ändra åsikt. Och det blir allt grundare och mindre intellektuella diskussioner när de handlar om hur man säger saker vad och när, istället för det man faktiskt säger och menar. Vi möts inte riktigt längre.
Tillbaks till ursprungsämnet: jag kan inte låta bli att påverkas av tidens anda. Ska jag ställa upp på en intervju i en nättidning som anses ”rasistisk” av vissa? Hur påverkar det synen på mig? På mitt parti? Drar jag det i smutsen? ”Legitimerar” min närvaro på den sajten rasism? Oavsett vad jag säger till dem?
Jag ska fundera mer på saken, för det är ändå en avvägning som behöver göras. Jag kan ta att inte alla blir glada och nöjda över vad jag gör. Men jag vill inte ställa mitt parti i en dålig dager. Och jag vill bidra positivt till samhällets utveckling.
Så här är dock min grundinställning i frågan: tänk om jag kunde nå nya personer, särskilt såna som inte delar mina åsikter, med mina tankar och vad jag vill? Vilken möjlighet! Om jag ger dem nya intryck kanske jag har en möjlighet att påverka dem? Om jag bygger förtroende hos dem och visar att jag är en vettig person, kanske de blir än mer öppna för det jag har att säga? Kanske lyssnar de? Kanske tar de det till sig? Kanske inte direkt men man kanske sår ett frö.
Att jobba i sina egna stuprör och bland de som tycker som man själv, det förändrar inte mycket. Vill man påverka måste man ge sig ut bland människor som inte delar ens åsikter eller syn på världen. Självklart innebär det då också att man öppnar upp sig själv för påverkan, om det i det innebär att man lyssnar på andra. Men är det farligt? Om jag skulle ändra åsikt och överge min gamla är det väl för att jag tycker att den nya är bättre än den gamla? I så fall har jag utvecklat mig. Vad BRA!
Uppdatering 2015-02-23: jag valde till slut att låta mig intervjuas och här är resultatet: http://nyheteridag.se/ibland-blir-jag-sa-arg-sa-jag-skriver-en-tweet-sen-raderar-jag-den/
Josefin Utas blogg 
Bra Josefin! Jag har också undvikit att läsa eller, gud förbjude, länka till de sajter som anses SD-anknutna. Bara av rädsla för att förlora ”vänner” och ”följare”. Det hjälper ju inte att bedyra sitt avståndstagande, domen blir klar.
Jag undviker Politism också eftersom de hyser den i särklass mest extreme mobbaren i svensk media.
Så, befria oss från den blöta filt av åsiktsförtryck som läggs över oss och låt oss argumentera fram lösningar istället. I dag är det inte åsikter som skiljer utan gränsen går mellan goda och onda människor. En tankens horeri som Stig Larsson uttryckte det.
Jag tycker lugnt du kan låta dig intervjuas av Chang Frick. Han skriver bra och är inte rädd för att ge SD en känga när det behövs. Du har helt rätt i att man inte kan klumpa ihop allting till höger i samma hög. Då har man gjort det mycket lätt för sig. Jag har otrolig svårt för den ”värdegrundsdemokrati” som man tydligen nu skall gilla. Närmar sig en religiös övertygelse.Som tidigare kommentator så länkar jag inte till några sajter som skriver vad jag tycker, det blir snabbt dålig stämning. Tråkigt för en gång i tiden var politik intressanta diskussioner och inte pajkastning eller diskret matematik.
Det framgår allt tydligare att du är med i fel parti. MP är inget för dig.
En intelligent tjej som inte behöver skämmas! Det är istället de åsikts/tanke-poliser som på DDR/1984-vis rapporterar om dina ”synder” som skall skämmas! Och det rejält!
Partiet, samtiden, sanningen, samvetet… Vilken lykta skall man följa?
Vår tids frihetsideal ger inte ngn ledning här.
Berättelsen om den smala vägen är desto tydligare.
Du är ett bra exempel.
Bra text och den låter mig fortsätta leva med bilden av att det finns vett i miljöpartiet.
Gör som du vill med medlemsavgiften men du har fler uppgifter än i livet än att
stå för åsiktsdiversifiering i MP.
Jag är glad att du gick med på att bli intervjuad hos Nyheter Idag – annars hade jag inte läst om dig och vad du står för, samt vad du gjort tidigare och hur du behandlar andra.
Trevlig läsning helt enkelt. Jag önskar att fler tänker till och reflekterar i liknande banor.
Tack ska ni ha allihopa för feedbacken!
Jag läser din intervju hos Nyheter Idag nu. Du skriver att Miljöpartiet skulle vara ett parti som är nyfiket på nya saker och tittar framåt. Hur är det med den saken egentligen?
MP är till att börja med MOT ekonomisk tillväxt! Det är praktiskt taget samma sak som att förespråka fattigdom! Man är MOT försvaret vilket i allra högsta grad är en organisation som handlar att titta framåt. Man är MOT kärnkraft, billig energi är ett måste för framtida välstånd och tillväxt (vilket man iofs är mot som sagt). Man är MOT genetisk modifiering, något som har en enorm potential att påverka världen i positiv riktning och ta människor ur fattigdom och svält.