Förändringen av Sverige, genom soldatens plikt

Mycket har hänt i Sverige under 1900-talet och därefter. Utvecklingen kan man följa på många olika områden. Något jag finner intressant är hur försvarets ”Soldaterinran” har ändrats under 1900-talet. Det är en sorts beskrivning av den plikt som kommer med att vara del av försvaret. Från att ha andats stolthet, värdighet och kämpaglöd för Sverige, har den blivit till en urlakad skrivbordsprodukt – precis som hela Sverige.

Krigsmans stolthet och trohet

Under 1900-talet användes tre olika versioner av soldaterinran: en mellan 1887-1966, en mellan 1966-1996 och en från 1996 (längst ner finns alla texter). Den första kallas ”krigsmans erinran”, vilket ändrades till ”soldaterinran” i de senare. I Sverige hette de militära myndigheterna Krigsmakten fram till 1975, då det blev ändrat till Försvarsmakten.

Det är stor skillnad mellan den tidigaste versionen från 1800-talet och den som antogs på 60-talet. Den gamla var kortare, hade en helt annan ton och kraft och betonar varje soldats ansvar. Den hade ett betydligt mer högtravande språk och säger mycket mer än de efterföljande, än idag, trots sitt korta format. Den hade en själ, ett djup och andades en stolthet över Sverige som saknas i de senare versionerna.

Den nyare från 60-talet blev längre, mer pratig och utslätad. Både Gud och konungen togs förstås bort i den nya (vad är våra ”gudar” och auktoriteter nu kan man fundera över?). I den här blev soldaterna till ”personal” och fokus skiftade mot att ”utbildning” är viktigt, från att mer ha handlat om karaktär och vilja hos individen.

En soldaterinran efter nedmonterat försvar

I den senaste soldaterinran, från 90-talet, ser man tydligt den avveckling av stora delar av försvaret som skedde i slutet av 1900-talet och framåt. Regementen lades ner och värnplikten lades i träda. Svenska försvaret blev mer som en utlandsstyrka som skulle verka för fred i andra länder snarare än försvara Sverige på hemmaplan. Därför talas det om att ”representera Sverige” i den versionen.

I den står det om den ”insats som du och alla vi andra kan göra”. Notera: ”kan”. Här kommer jag osökt att tänka på Statsminister Stefan Löfvens uttalanden för att styra bort från sitt eget ansvar som landets högsta politiska makthavare, att ”vi måste hjälpas åt att bekämpa brottsligheten”. Liknande är det här med försvarets anställda. Man vågar inte riktigt tala ut om den enskildes viktiga ansvar, utan det ska smetas ut på alla. Att alla måste göra en insats i en krissituation är självklart, men det är något som är underförstått i den tidigaste versionen. Här borde det handla om soldatens del, ändå slänger man in allas delar.

Värt att reflektera över är också att det finns såna här texter där en person själv läser upp och lovar något – så är det med den finska. Men så är det inte i Sverige. I den senaste versionen ”välkomnas” man till försvaret. Det stämmer ju i och med för sig med att vi då skulle ha en yrkesmilitär. Men det skulle ändå kunna sägas på ett sätt så att försvaret inte ber om ursäkt för sig, så att det väcker stolthet att göra en insats för det.

Kulturell förändring av Sverige

I den senaste använder man många fler ord, men det blir inte tydligare för det. Samtidens buzzwords dyker upp: ”kränkande behandling” och ”mänskliga rättigheter”. Förvånande nog står ”människors lika värde” inte med; något som är ett aktuellt begrepp i dagarna då den använts flitigt av Försvarsmakten i och med deras marknadsföringskampanj innehållande pride-flaggan. Det sociala, det inom Sverige och mellan soldater har blivit viktigare än själva uppgiften.

Enligt de olika versionerna verkar det modernt att distansera sig från andra människor, men framför allt från det gemensamma. Är sammanhållning och att tillhöra något inte bra? Är det fult att vara stolt över något? Det verkar nästan så på dessa texter.

De som försvarar landet ska mer vara personer som gör ett jobb, snarare än de som försvarar vårt gemensamma hem. Här kan man misstänka att tillväxten av staten har påverkat vår kultur. Det har skapat en sorts syn att man kan slå ifrån sig. ”Staten löser det där”. Man ska bara betala skatt och så har man gjort sitt. Men då försvinner det mänskliga, de äkta sociala banden mellan människor.

Det finns något sorgligt över denna kulturella förändring, tycker jag. Människor backar, distanserar sig från varandra. Från det offentligas sida har det också hänt något. Det är som att man gett upp, men inte vågar erkänna det riktigt. Man fortsätter spela charader, man agerar som om att det fanns ett riktigt försvar tex, men en stabil grund för det finns inte riktigt där längre. Vi lever i ett kejsaren-är-naken-samhälle. En kuliss. Det är verkligen något man ser på många områden i Sverige.

”Klåfingriga socialdemokratiska reformatorer”

Apropå språk och djup i texter så är här ett utdrag ur filmen Exercis från 1968. Där framför en soldat, spelad av Börje Ahlstedt, en monolog om den nya soldaterinran från 1966 (från kl 17.25 ca). Han ogillar det nya påhittet och ville ha kvar den gamla. Jag tycker det är fantastiska formuleringar:

Vad är den [nya soldaterinran från 1966] då? Relativistiskt svammel, som bara vädjar till vulgärt sunt förnuft. Usch. Det finns ingen makt i de orden, ingen bjudande kraft. Det är vanlig grå normalprosa, två tum ovanför kanslisvenskan. Typiskt socialdemokratiska halvfabrikat. Ingen känsla för höga traditioner och omistliga värden, som generationerna före oss har hållit högt i ära. Hur ska vi hålla stånd mot tidens upplösning och dagens moraliska förfall? Om inte ens de gamla urkunderna får vara ifred för klåfingriga beskäftiga socialdemokratiska reformatorer.”

Vad tyckte soldaten om den gamla soldaterinran då? Jo så här:

Är det inte ståtligt va? Vilket kraftfullt språk! Liv och blod. Det är poesi. ”Frukta Gud!” Det finns både jord och metafysik i en sådan text. Den är uppfordrande. Den är oåtkomlig för analys. Inför en sån erinran kan man bara ställa in sig in i ledet och lyda. Dessa gamla ord har de bytt ut mot det här. Det är så färglöst så jag knappt kan lära in det utantill.

Börje Ahlstedt i filmen Exercis från 1968

Alla tre versioner av 1900-talets soldaterinran

Krigsmans erinran 1887-1966

”Krigsman skall frukta Gud och vara Konungen huld och trogen.

Han skall med nit och trohet uppfylla alla de plikter, honom i tjänsten åläggas, samvetsgrant och efter bästa förmåga verkställa mottagna befallningar och föreskrifter samt vid alla tillfällen iakttaga ett värdigt och rättskaffens uppförande.

Hans oavlåtliga strävan skall vara att väl bereda sig för krigets värv.

Vid ofred skall han mot rikets fiender sig städse manligen och väl förhålla samt med liv och blod Konung och Fädernesland försvara.”


Soldaterinran 1966-1996

”Sedan du nu har påbörjat din grundläggande militärutbildning erinrar jag dig om vad det innebär att vara soldat i landets tjänst.

Det svenska försvaret skall verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Om Sverige blir angripet, skall vi med vapenmakt hindra att landet faller i angriparens hand.

Försvarets styrka och landets säkerhet beror på den personliga insats som du och alla vi andra kan göra och på allas vår förmåga att samverka för att lösa de uppgifter som ålagts oss. Värdet av dina insatser bestäms av de kunskaper och färdigheter som du förvärvar under utbildningen och av din vilja att fullgöra de uppgifter som möter dig.

Såväl i fred som i krig skall vi samvetsgrant och efter bästa förmåga fullgöra våra uppgifter och lyda givna order. Vi skall vara vaksamma mot allt som kan äventyra landets säkerhet. Genom vårt personliga föredöme skall vi främja samhörighet och god anda inom försvaret.

Om kriget kommer, skall vi med gemensamma krafter till det yttersta försvara vårt land.”


Soldaterinran från 1996

”Du har nu påbörjat din militära utbildning och är en del av Försvarsmakten. Jag erinrar dig om vad detta innebär.

Det svenska försvaret garanterar Sveriges oberoende och fred. Det ska värna vår demokrati, vår självständighet och vår frihet att själva utforma vår rättsordning och vår kultur. Genom att hjälpa andra länder och deras medborgare bidrar vi till fred, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Samtidigt främjar vi vår egen säkerhet.

Du tillhör nu Försvarsmaktens personal och du utgör därmed del av dess viktigaste resurs. Det är på oss som Försvarsmaktens förmåga slutligen beror. Om vi blir angripna ska vi och övriga invånare tillsammans och med våra gemensamma krafter med alla medel försvara vårt land och vår frihet. När vi tjänstgör utomlands är vi representanter för Sverige med det ansvar som detta innebär. Vi ska alltid göra de värderingar som vi är satta att försvara.

Som soldat och sjöman i Försvarsmakten är du utvald att försvara vårt land och att tjäna freden. Situationer kan uppstå då det är på dig allting hänger. Att du har tillgodogjort dig din utbildning och har förmåga och vilja att utföra dina uppgifter är avgörande. Du ska ta ansvar för ditt handlande och vara ett föredöme för andra.

Inom Försvarsmakten kommer du alltid att vara del av en grupp. Gruppens styrka är avgörande för vår förmåga att utföra de uppgifter som åligger oss. Du ska främja sammanhållning och god anda och vara ett stöd för dina kamrater. Kränkande behandling ska alltid motverkas och respekten för de mänskliga rättigheterna upprätthållas.

Din insats är viktig och den behövs för Sverige. Jag välkomnar dig till Försvarsmakten.”


Utvald bild högst upp: Försvarsmakten, Jimmy Croona

5 kommentarer

  1. Hej.

    Samma utveckling som i USA. Sök reda på George Carlins ”soft language” för en både rolig och pedagogisk genomgång av oskicket. För överkurs kan den hugade läsa ‘Politics and the english language’ av Eric Blair, kan enkelt hittas på nätet. En essä som handlar just om hur de som äger kontrollen över språket skapar blodlösa intetsägande och till intet förpliktigande eufemismer och omskrivningar, tills lögnen blir sanning och verklighet.

    En viktigare fråga är dock: vad är du beredd att konkret göra åt saken?

    Tror du verkligen att nuvarande maktordning kan röstas bort? Vi svenskar bör lära av rumänerna hur man byter ut en socialistisk regering.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  2. Såhär är det alltid. Makten försöker slingra sig undan ansvar.
    Men om det skulle bli allvar är det ingen som bryr sig om straffsatsen för förräderi. Värdegrunds-luftande befäl skulle inte bli långvariga.

  3. Såhär är det alltid. Makten försöker slingra sig undan ansvar.
    Men om det skulle bli allvar är det ingen som bryr sig om straffsatsen för förräderi. Värdegrunds-luftande befäl skulle inte bli långvariga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s