”Alla människors lika värde” är ett begrepp som hörs och används för styrning och vägledning överallt i samhället idag, trots sin flummighet. Men visste ni att det till och med står i en av Sveriges grundlagar?
2010 gjordes en stor revision av Regeringsformen (Lag 2010:1408). Så här står det nu i kapitel 1:
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
En del hävdar att ”människors lika värde” är en feltolkning av FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, där det egentligen handlar om värdighet (dignity). I Regeringsformen kan man konstatera att de helgarderat med båda, vilket ser väldigt konstigt ut. Viktigare än dess ursprung är dock hur man ska tolka dess lydelse.
Få kan förklara vad frasen egentligen betyder. Som den har kommit att användas så kan man klämma in det mesta i den, vilket har gjort att frasen ”bryter mot människors lika värde” alltid kan slängas fram som luddig kritik där något sker som man ogillar. Den blir således något av en härskarteknik för att tysta, begränsa och rent utav förtrycka människor. Utöva makt över dem, helt enkelt.
Jag skulle vilja hävda att det snarare är motsatsen till alla människors värde som just nu håller på att institutionaliseras i Sverige: Människors olika värde.
Människor sorteras bort på grund av sin hudfärg eller kön – det måste finnas ”rätt” representation i olika sammanhang. Vissa uppmanas att ”kliva åt sidan” på grund av att en grupp de tillhör gör något visst statistiskt. Är det verkligen människor lika värde att döma människor utifrån statistik och vad andra gör eller tycker?
Staten, eller mer specifikt våra politiker, anser att personer med ”fel” kön är hemma med barnen (fler kvinnor än män). Och är det för stor andel av ett visst kön inom yrken anses det vara ett problem som måste rättas till. Att försöka styra människors fria val, görs det med respekt för människors lika värde? Är det ens att respektera människor som individer?
Undantagen tar allt större plats i det som det offentliga gör. Det anses alltid finns anledningar för att särbehandla människor, så som att flyktingsinvandrade får gå före andra i bostadsköer. Är det människors lika värde? Svenska skattebetalarnas pengar går genom bistånd till korrupta stater i världen och inte till människor som har det svårt. Politiker får bete sig hur som helst med medborgarnas pengar och sitter kvar oavsett vilka brutala fel de begår. Är det människors lika värde? Vad hände med ansvarsutkrävandet, för medborgarnas skull?
Det s.k. fria ordet innebär alltmer en rätt att säga det som några andra anser ska få sägas. Varför får vissa tala och andra inte? Är det människors lika värde? Är det frihet?
Att unga som begår brott släpps på fri fot för att de är för unga att dömas, är det ett tecken på människors lika värde? Hur är det med offrets värde? Personer som fuskar med bidrag, samordningsnummer, befinner sig olagligt i landet, löper obefintlig risk att åka fast, medan vanliga hederliga skattebetalare avkrävs de mest detaljerade saker som om de avviks ifrån straffas hårt. Hur är detta att respektera människors lika värde?
Jag undrar hur det gick till när de (påstått) borgerliga partierna godkände att detta flum skrevs in i våra grundlagar. Varför protesterade ingen? Så vitt jag förstått det var det dessutom Alliansregeringen som styrde när lagen antogs.
Vurmen för ”människors lika värde” är ett uttryck för politikernas lämnande av verkligheten till förmån för något sorts känslomässigt lyckorus över sin egen storsinthet och godhet. ”Respekt för människors lika värde” må låta pampigt och fint, men det går inte att styra utifrån.
Värden är det mest subjektiva som finns. Det är helt okej att tycka att en mördare inte har något värde alls. Men, det kan och ska inte heller staten ta hänsyn till, utan vi ska ha lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter som sedan behandlingen av brottslingen ska utgå ifrån.
Vi skulle behöva börja använda begreppet lika rättigheter och skyldigheter igen, vilket borde vara det som styr det offentligas agerande. Att vi ska vara lika inför lagen. Och det är hög tid att backa staten och minska förmynderiet från statligt håll att vilja styra befolkningen utifrån godtycket för dagen, dvs vilka grupper som ska stå i särställning och få gräddfiler osv.
Josefin Utas blogg 
Reblogga detta på Svenska krusbär.
All human beings are born free and equal in dignity and rights.
ska kanske läsas som:
All human beings are BORN [….] equal in dignity and rights,
Översatt:
Alla människor är födda fria och som jämlikar och med samma rättigheter.
Alla människor är FÖDDA […] som jämlikar och med samma rättigheter.
För om det inte menades FÖDDA som jämlikar skulle massmördaren Hitler ha haft lika (människo)värde som de millioner judar han lät mörda, massmördaren Stalin ha haft lika värde som de millioner Sovjetmedborgare han lät mörda, massmördaren Mao ha haft lika värde som de milliontals kineser han lät mörda, massmördaren Idi Amin ha haft lika värde som alla hundratusen ugandier han lät och själv mördade, hutuer i Rwanda haft lika värde som de mer än åttahundratusen (800 000) tutsier de mördade och Anders Behring Breivik ha lika värde som de 77 norska ungdomar han mördade.
Tror inte det.
Definition
1 Vem som helst på jordklotet har lika rätt till svensk välfärd = alla människors lika värde.
2 Svensk välfärd är i första hand avsedd för de svenska skattebetalare som finansierar den = nazism-rasism-fascism.
Som jag ser att en annan kommentator också påpekat, så står det mycket riktigt klart och tydligt i artikel 1 av FN:s förklaring om mänskliga rättigheter att “All human beings are born free and equal in dignity and rights.” alltså INTE ”are equal” utan är ”are born equal”, det är en utgångspunkt, inte ett förhållande menat att gälla för all framtiden.
Man pekar ofta ut att ”värde” skulle vara en felöversättning av ”dignity”, men jag har aldrig sett någon egentligen belysa vad det är för skillnad på dessa. Så jag har förstås klurat ut min egen förklaring.
”värde” innebär att man kvantifierar och mäter något. Det är något man kan sätta ett nummer på. Ett företag kan anse att jag är värd (eller inte värd) 30 000 i månaden och att deras direktör är värd 300 000 i månaden.
Värdighet är en (binär) egenskap man har eller inte har. Som att man är vacker eller man är det inte, man är trevlig eller man är det inte osv.
Men det som jag tycker åskådliggör skillnaden bäst är att tänka sig att man talar om länder istället för personer.
Man kan mäta ett lands värde i antal kvadratkilometer, eller i befolkningens storlek, eller i BNP. Men oavsett hur man värderar ett land så inser alla förnuftiga människor att det vore ett fullständigt barockt påstående att hävda att Kina och Island har samma värde.
Däremot kan man säga att alla länder är ”födda med samma värdighet” om man med ”värdighet” då menar att de är (och har rätt till) att vara autonoma och självbestämmande och att deras gränser skall respekteras. Denna ”värdighet” är inte beroende av storlek, folkmängd eller BNP. Den är något ett land har naturligt och som skall respekteras av andra länder så länge landet inte själv kränker andra länders värdighet på ett sätt som gör att det blir nödvändigt att åsidosätta dess egen värdighet. (Så som skedde när tålamodet brast hos flera länder 1 sep 1939 och beslöt sig för att sätta stopp för Tysklands kränkningar av andra länders värdighet, och där rök Tysklands värdighet, men det var Tyskland själv som genom sitt handlande avsagt sig rätten att får sin egen värdighet respekterad.)
Detta kan lätt överföras, och förstås, till människor.
Människor är givetvis inte lika mycket värda, men de skall ha, så länge de inte kränker andra människors rättigheter, ha rätt till sen egen autonomitet och sitt eget självbestämmande. Och det är vad FN:s artikel 1 fastslår, eller borde fastslå.
Personligen gillar jag dock formuleringen i den Amerikanska frihetsförklaringen bättre: ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.”