Människoraser eller inte – vi väljer

Hälften av SD:s sympatisörer: människor kan indelas i raser”. Så lyder titeln på en debattartikel i DN som jag hade missat nu i veckan. Eftersom jag såg några hånfulla kommentarer om artikeln på Twitter, samt läste en artikel i ”alternativ-media” som beskrev det som att den som inte förstår att det finns människoraser saknar kunskap, så vill jag ge min syn på detta.

I artikeln låter det som att forskningen har visat att raser inte finns. Det skrivs:”Bland biologer råder i dag enighet om att det inte existerar mänskliga raser.” Det här är fel sätt att argumentera på menar jag.

Raser handlar om indelning av biologiska varelser. Och indelning är något vi kan göra precis hur vi vill, efter precis vilka parametrar vi vill. ATT vi kan göra detta är ett faktum, men OM vi gör det eller inte är ett val. Det är inget som några naturvetare eller andra kan bevisa. Ras-frågan handlar således om värderingar. VILL vi dela in människor? Och i så fall utifrån vadå?

Den vetenskapliga utvecklingen går fort framåt. Idag vet vi otroligt mycket mer om människan än för bara 50 år sedan. Vi vet mer om hur våra kroppar fungerar, hur vi ”ser ut” på insidan, om våra organ, hur kroppen styrs av olika signalsubstanser och om hur våra arvsanslag (våra gener) fungerar m.m. Nu vet vi hur komplexa människor är – och hur otroligt mycket vi inte ens har börjat förstå.

Att undersöka och se att det finns skillnader mellan människor än en sak. Det är en helt annan att välja ut ett antal skillnader, bortse från de oändligt många övriga skillnaderna, och säga ”nu har vi kategoriserat upp raser”. Att göra det vore enligt min mening helt galet. Det är en antiintellektuell extrem-förenkling som talar mot den kunskap vi har och ger ett falskt intryck av gränser mellan människor. Det skapar således en bra grogrund för konflikter och söndring av samhällen.

Det här är min värdering av det hela. Så: nej tack till människoraser säger jag!

Annonser

21 comments

  1. Det finns inte raser i någon statisk bemärkelse, den indelningen varar ju strikt räknat bara i 1 generation. Men så länge den globala rörligheten varit låg, så har indelningen ändå varit ganska statisk. Det finns genetiska markörer, mutationer, som uppstått i en viss region under en viss historisk period, som sedan följer all avkomma på fädernet eller modernet. I många fall har hyfsat homogena grupperingar bott på samma plats i tusentals år. Med hjälp av dessa kan man följa hur människan vandrat ut från Afrika och spridit sig över jorden, vilka vägar de tog och hur de beblandades med varandra.

    I princip alla människor härstammar från San-folket i södra Afrika, som fortfarande lever kvar som bushmän efter 50.000 år. Deras närmaste genetiska släktingar är aboriginerna i Australien, som lämnade Afrika först av alla och muterades under sin vandring. Det finns en bok och en film av National Geographic om det där, Journey of Man, som man kan se på Youtube.

    Genforskare brukar kalla det ‘klaner’ numera, då rasbegreppet solkats ner till den grad att det blivit omöjligt att diskutera seriöst. Man kan topsa sig själv och skicka proverna till National Geographic som analyserar DNA, så får man en karta på vilka klaner man härstammar från och hur ens förfäder vandrat över jorden under jägarstenåldern. Europeiska klaner brukar ha några % spår av neanderthalare också.

    http://bashflak.wordpress.com/2013/08/14/om-rasernas-uppkomst/

    1. Nej, allt om människorna och universum är inte utforskat. Men min poäng är fortfarande precis lika giltig oavsett: vi väljer hur vi kategoriserar, eftersom det går att göra på oändligt många sätt.

      Det är snarare så att ju mer vi vet om människan, desto svårare blir det att välja ut ett fåtal parametrar att dela in oss i. Och frågan är varför vi skulle göra det. Vad vinner vi på det? Vi förlorar på det när vi ges en illusion av att det går att förutsäga hur människor är utifrån några vissa parameterar. Vi har all möjlighet att se till individen i dagens samhälle. Hur är den? Hur mår den? Vad är den bra på? Vad vill den? Vad tycker den? Det är att behandla människor på ett rättvist sätt.

  2. Raser i biologisk mening är när grupper kan para sig med fertil avkomma, men inte gör det. Med dagens omflyttning av folk blir det ganska meningslöst att prata om raser, speciellt utifrån hudfärg. Däremot kan man prata om haplogrupper. Att vissa genetiska egenskaper och ursprung är vanligare i vissa populationer. Ganska viktigt i medicinsk forskning, då en medicin här inte nödvändigtvis fungerar lika bra i Afrika osv. Det är egentligen inte så intressant för debatten, även om jag som biolog/kemist/lärare och du som dr i kemi säkert skulle kunna ha långa och intressanta samtal om detta. Betvivlar att SDare är så inlästa i populationsgenetik.

    Det intressanta här är att denna syn på att dela upp människor i raser är gemensam bland SDare och sk ”antirasister” på vänsterkanten (F!, V och MP). De menar alla att man utifrån hudfärg kan dra slutsatser om personens egenskaper, erfarenheter, åsikter, rätt att uttala sig osv. Där SDare skanderar om ”blattekulturer” pratar de andra om ”vithetsprivilegier” och ”intersektionell identitetspolitik”. Där gruppens ”gemensamma” egenskaper appliceras på individnivå. De senare må låta mer intellektuella, men är bara rasister med finare språk. Det är lätt att avfärda de förra för att vara obildade ölskvimpande arga unga män (förenklad beskrivning), men desto svårare att pricka hål på de senare. De jobbar ju på den ”goda” sidan. Jag skulle önska att någon lyckas dra av dem fårskinnen.

    1. Håller med om din inledande definition, men du är alltså övertygad om att bland de tiotusentals som läst populationsgenetik (genetiker, molekylärbiologer, etc,) så röstar exakt noll SD? Det kallar jag en fördom 😉

      Jag vet inte hur så särskilt många SD-röstande resonerar, men de gör ofta en klar distinktion mellan ”ras”/hudfärg och förvärvad kultur. Mer så än vad exempelvis jag själv gör (som tror på en viss genetisk preferens för kulturella mönster, i vissa avseenden, som hos andra djur).

      Så detta med att båda motpoler drar slutsatser utifrån hudfärg är delvis en ytlig chimär. Det man verkligen gör är att dela upp folk efter kulturer och klasser (verkliga eller inbillade) och döma kollektivt, kategoriskt, och på förhand. Det är skrämmande, och bottnar till stor del i ett totalt ointresse för att sätta sig in i ”de andras” världsbild. Det är som om den lätt psykopatiske unga tonåringens föraktfulla sågningar blivit politisk norm.

    2. Du har blandat ihop arter och raser. Du talar om arter och artbarriärer. Även där finns exempel på att olika arter ändå kan para sig och få en avkomma som dock är steril. Exempel på detta är en mula som är en hybrid mellan häststo och åsnehingst.

      Raser, däremot är undergrupper inom artbegreppet. Vi talar t.ex. om olika hundraser och som du kanske vet så har de inga problem att para sig med varandra och får dessutom en fertil avkomma – blandraser.

      Vad gäller rasbegreppet hos människan så är det väl endast ett problem om man gör värderingar mellan olika etniska folkgrupper och anser att någon grupp är bättre eller sämre än andra. Då talar vi om rasism i dess ursprungliga bemärkelse. Annars har väl detta ord numera ersatts med etnicitet och liknande begrepp. Att det finns skillnader mellan olika folkgrupper är viktigt att inse fr a när det gäller medicinska frågor som du påpekat, då vissa grupper är mer disponibla för vissa sjukdomar än andra samt att medicinering kan behöva regleras beroende på vilken folkgrupp patienten tillhör.

      Personligen anser jag det är berikande med olika folkgrupper/folkslag på vår jord och anser det skrämmande att vissa tydligen vill utplåna vissa av dessa. Inte minst tycks det vara agendan hos många s.k. ”antirasister” likväl som hos globalisterna.

      Vad gäller dina inskränkta tankar om SDare som så borde du nog hålla dem för dig själv. Varför tror du inte en SDare kan vara inläst på populationsgenetik eller för den delen vilket annat område som helst? Snacka om fördomar.

  3. Det bästa jag hört något säga om rasbegreppet är följande (fritt från minnet); ”race is a social construct which may carry biological implications. Det betyder att vår uppdelning är baserad på vår sociala uppfattning om rasbegreppet och att det saknas entydiga kriterier för vad som utgör en unik ras. Men att det saknas unika kriterier betyder inte att begreppet i sig själv inte kan vara väldigt användbart. Vi använder dagligen begrepp såsom barn, vacker, lång, sjuk och välutbildad utan att ha exakta kriterier för när dessa ord kan användas. Det betyder dock inte att begreppen saknar betydelse.

    Jag tror på rasbegreppet, eller snarare bör man tala om de specialiseringar och nischningar som människosläktet genomgått under de cirka 3000 generationer som passerat sedan vi lämnade Afrika och började befolka jordklotet. Att tro på en parallell evolutionär process trots skiftande levnadsförhållande är närmast absurt när vi ser på hur naturen i övrigt anpassat sig så väl till sina unika levnadsförhållanden. Extra absurd blir situationen när bevisen är bokstavligen talat synliga för alla genom vår hud och hår att en praktiskt förändring skett under dessa tiotusentals år.

    För övrigt finns en väldigt intressant studie gjord på Silverräv. https://en.wikipedia.org/wiki/Russian_Domesticated_Red_Fox Här kan vi på bara 18 generation (av selektiv avel) se stora skillnader i beteende. Jämför dessa 18 generationer med de tidigare nämnda tusentals generationer som passerat för människan.

  4. Pja …. finns hundraser? Det är man nog rörande ense om. Olika raser som avlats fram för olika egenskaper man önskat. Det är då och då jag noterat något jag trodde var ‘blonda’ schäfrar och tänkte någon form av albinism. Helt nyligen fick jag reda på att det faktiskt var en registrerad ras. ”Vit herdehund”. Ändock är det en hund, vilket också alla är överens om.

    Vi har definitivt människor med olika fenotyper. Senast som diskuterats är att de svarta från Afrika har svårare att tillverka D-vitamin, de kommer från enormt många soltimmar per år medan vår vita hy gör att vi enklare tillverkar, anpassad för våra futtiga soltimmar. Det finns uppenbara utseendeskillnader som kan placera folk ungefär var de härstammar ifrån ,var deras förfäder utvecklats fram.

    Men det är inte det frågan kring olika raser brukar handla om då det gäller människor, för då o-veh-och-fasa, kan det handla om vem som är överlägsen eller underlägsen. Och DET anser jag vara rasism.

    Att indela mänskligheten i raser ser jag dock som naturligt så mycket hundar som jag haft i kring mig och bevistat hundutställningar och andra tävlingar. Ska vi prata övriga husdjurs olika raser, eller vilda djur som tenderar att se olika ut beroende på vilka kontinenter de `med förfäder växt upp på?

    Med det sagt, jag har nyligen läst att vetenskapen uppenbarligen anser att mänskligheten alls inte är uppdelad i raser. Jaha, då säger de väl det då men jag vet inte hur de resonerar. Kanske har de rätt, men då torde det inte finnas några raser inom övriga djurarter. Antingen anpassade av människan eller sin naturliga omgivning.

    1. Att hundar har raser beror på att vi människor hindrar dem från att para sig mellan raserna. Vi väljer ut avelsdjuren för att driva rasen åt ett visst håll. Men släpp ut dem i samma hundgård ska du se vika raser du har efter ett tag. I naturen sker att en population delas upp i två, att de skiljs åt i parningen. Antingen geografisk eller i parningstid. Efter en tid skiljer de sig genetiskt så vi pratar om två raser, fast de skulle kunna få fertil avkomma. Får processen fortgå får vi två nya arter, när ev avkomma emellan blir infertil. När vi människor inte reste så mycket var vi geografiskt isolerade. Vi kan då prata om raser. Även efter att vi började på långresor runt i världen hade vi sociala hinder som hindrade gemensam avkomma, men med dagens resande och beblandningar tappar rasbegreppet relevans. Vilken ras är Obama?

      1. Obama blir väl en blandras precis som väldigt många andra. Om det är människans blandningar som gör att rasbegreppet faller, så visst. Tack och lov finns det andra mer vetenskapliga ord för att beskriva biologiska likheter/skillnader. Men jag tror dock att t.ex att nämna etnicitet faller under klandervärt (finns det de som diskuterar huruvida etnicitet existerar eller inte?)

        Jag förstår dock varför ”ras” (”rasism” versus ”anti-rasism) är enklare att hålla sig till, av samma anledning som media kallar alla som kommer för hit för ”flyktingar”. Meningarna blir jättelånga annars.

  5. Ja, det stämmer uppenbart att vi själva väljer om vi vill tala om ‘människoraser’ (likt uppdelningen i ‘hundraser’), eller om vi skulle vilja följa någon mer strikt uppdelning (t.ex. individer av samma ras kan få avkomma tillsammans.)

    Och ja, i grunden är det hela nog en variant av ”there are only two kinds of people…”*. Som i denna artikel från 1963:

    What really is meant by integrationist or segregationist? These terms are widely used nowadays, but accurate definitions are lacking and there is a good deal of carelessness displayed in using them.

    Jag tycker mig kunna notera att många av dem som ivrigast deklarerar att det inte går att dela in människor i raser, egentligen inte alls har något emot att dela in folk i grupper och ställa dessa grupper mot varann; de vänder sig bara kraftigt mot just den uppdelningen. Möjligen har det delvis att göra med att samma människor gillar att använda uppdelningen ‘rasist’ (någon som delar in människor i raser och – implicit – värderar dem utifrån detta) och ‘anti-rasist’ (någon som hatar den första gruppen).

    En alternativ väg är att acceptera att man kan gruppera människor på alla möjliga ledder – hårfärg, hudfärg, dialekt, hormonnivåer, haplotyp, sexuell läggning, … – och alla dessa indelningar kan emellanåt hjälpa oss att dra användbara slutsatser. Det är alltså inte fel i sig att generalisera, men att övergeneralisera är en dålig idé, dvs att dra ogrundade slutsatser utifrån vissa samband, och sedan t.ex. kämpa för att det måste finnas en jämn representation av ljus- och mörkhåriga i styrelserummen.

    * Den korrekta formuleringen är förstås: ”there are only 10 kinds of people: those who understand binary, and those who don’t”.

    1. Skulle nog tro att alla dessa indelningar, på detaljnivå, redan finns bland diverse vetenskaper.

      Och ja, det är intressant att det finns sk anti-rasistiska grupperingar som vill inkvotera pga ja …

  6. Hej.

    Det är lätt att komma ur den tankefälla som rasbegrepp kan innebära. När är exempelvis pigmentering relevant? Vid estetiska överväganden, som alltid är subjektiva och därför aldrig fel för den tyckande personen. Vid vissa hudåkommor (gissar jag; jag är inte dermatolog). För att inte fastna i den gamla rasismen (ända tillbaka till felöversättningen av tyska ‘kultur’ till amerikansk engelskas ‘race’) och likaså för att inte fastna i de postmoderna socialisternas neo-rasism (‘rasifierad’, ‘vithetsnorm’) kan vi helt enkelt bedöma varandra efter objektiva kvaliteter (”Jaså, du är pollenallergiker, då kanske du behöver nässprej?”) samt beteende: ”Det spelar ingen roll vad du har för färg eller vad du kallar din klan/ätt/stam/folkgrupp/supporterklubb, du får ändå inte stjäla min mark”. Men det innebär också att man frivilligt lämnar ifrån sig emotionella demagogiska vapen, och tänk om ‘de andra’ inte gör det…?

    Ett folk är inte bara ett utseende, en hårfärg eller något annat attribut. Ett folk är också en uppsättning värderingar vilka inkorporerar om, när och hur värderingssystemet förändras, och hur folkgruppen reagerar på försök till yttre tvång. Det var det begreppet som blev förvanskat till ‘ras’ en gång i tiden, och sedermera ledde till att man försökte fastställa dessa egenskaper som biologiskt betingade. De genetiska skillnaderna mellan olika människor är på samma gång så små och så stora beroende på vad exakt man tittar efter så det är i princip meningslöst att ‘rasbestämma’ människor utifrån genetik. Och varför skulle man vilja göra det?

    Nej, hela idén med ‘ras’ kan gott få falla i glömska till förmån för folk, som i folkgrupp, och inte socialisternas perversion av ordet. Vårt värde bestäms av vår omgivning givet vår relation till denna, och vårt beteende i, mot, och med densamma. Om alla är lika värda är ju alla värdelösa, och det tycker väl inte ens den värste misantrop?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  7. Tycker inte att det konstigare att dela in i raser än det är att dela in i hårfärg eller kön. Främst är det väl rent deskriptivt, precis som det är enklare att säga ”ser du blondisen där borta” än ”ser du hon med håret i en ljus nyans som påminner om råg på sommaren” så är ju enklare att säga ”kolla mongolen där borta” än att säga ”kolla den där snubben med en gulaktig nyans i hyn, mandelformade ögon och …”.
    Och i en efterlysning, nu är det ju politiskt inkorrekt och skulle leda till lynchning om man gjorde det, men faktum är ju att om polisen gick ut med att gärningsmannen var ”neger” så har man med ett enda ord packat en oerhörd mängd information.
    I vissa sammanhang har väl raser också medicinsk betydelse. Asiater lär till exempel ha väldigt låg tolerans för alkohol. Jag antar att skillnaden i pigmentering mellan svarta och vita faktiskt har betydelse i vissa sammanhang. Det finns väl vissa skillnader vad gäller sjukdomar mellan en del raser och så vidare.
    Så jag förstår tanken med ”Människoraser eller inte – vi väljer”, men tycker det missar målet. Det borde snarare vara ”Människoraser – vi väljer vilka värderingar vi lägger in i det”.

    1. Hej.

      ”Människoraser – vi väljer vilka värderingar vi lägger in i det”.

      Låter som vi tycker lika, och jag tror (och hoppas!) flertalet tänker på samma sätt.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

  8. Jag ser ”det finns inga raser” ungefär som ”det finns inga kön”, det handlar mest om en språklig pervertering från den postmodernistiska pk-vänsterns sida.
    Norstedts svenska ordbok:
    ”• människotyp som kännetecknas av yttre ärftliga drag såsom hudfärg, ansiktsform och kroppsbyggnad”
    Lätt som en plätt. Och det finns en del ganska lätt urskiljbara huvudraser: indianer, mongoler, kaukauser (vita), ”det där ordet som inte får sägas”, sen finns det blandraser som mulatter osv.
    Jag motsätter mig den språkliga manipuleringen, däremot förväntar jag mig att rasbegreppet, när det gäller människor, mer eller mindre kommer att förlora sin mening med tiden om den moderna världen fortsätter för den ökade uppblandningen kommer att leda till en homogenisering av människan. Vilket jag tycker är synd, för det blir mindre mångfald, inte mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s