Arabiskans frammarsch i Sverige

Inledning

Det är en åttahundraårig episod i svensk historia som sedan 2015 är avslutad.” Så skrev språkvetare Mikael Parkvall i en text i SvD 2018.

Parkvall syftar på det faktum, som han själv räknat fram, att finskan inte längre är det näst största modersmålet i Sverige. Arabiskan har gått om finskan.

Språkförändringarna är en aspekt av de förändringar som Sverige nu genomgår. I det här inlägget tar jag upp och ger exempel på vad som händer i Sverige, som vi inte ser dagligdags och inte har överblick över: Hur mycket vanligare arabiskan blivit. Specifikt har jag fokuserat på det som myndigheterna gör.

Det här är något som våra styrande politiker inte vill kännas vid. De avstår, med flit, att ta fram statistisk och studera vad som sker i landet, för att det inte ska leda till obekväma diskussioner eller ifrågasättanden. Samma agerande har vi sett på flera områden som rör invandringen de senaste åren. En aktuell fråga är kopplingen mellan brottslighet och invandring, som inte har studerats av BRÅ på 16 år.

En slutsats jag tycker mig kunna dra när jag tittat på detta är att svenska myndigheter lägger mycket skattepengar på information och tjänster på olika språk, men har ingen som helst övergripande koll på behovet. Inte heller finns en politisk viljeinriktning när det gäller vilka språk som ska stödjas i Sverige.

Det duger inte att de politiskt ansvariga stoppar huvudet i sanden gällande språken i landet. Sverige måste börja följa, och diskutera, dessa konsekvenser av invandringen.

Allmänt om språk i Sverige

Huvudspråk i Sverige är svenska. Så sent som 2009 har det fastställts i en språklag. Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Därtill finns runt 200 andra talade språk.

Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de har talats under så lång tid i Sverige att de anses utgöra en del av det svenska kulturarvet. Teckenspråket har en ställning som liknar de officiella minoritetsspråken, och kan därför i många fall ses som ett sjätte minoritetsspråk.

De tio största språken i Sverige, enligt ISOF

Antal arabisktalande i Sverige

Sedan år 2000 har befolkningsmängden i Sverige ökat med 1,5 miljon, främst pga den stora invandringen. En av fyra i Sverige har nu utländsk bakgrund.

Hur många i Sverige har arabiska som modersmål? Ingen vet, för det finns ingen statistik som förs över det. Inte ens SCB gör det. I artikeln i SvD från 2018 skriver Mikael Parkvall, som själv undersökt och försökt uppskatta hur många det är genom att använda indirekta källor. Han skriver:

Antalet arabisktalande har fördubblats på tio år, och är nu sannolikt över 200 000. Enligt mina beräkningar torde arabiskan därmed ha blivit Sveriges näst vanligaste modersmål.

Det överraskade mig alltså inte nämnvärt, men det tog ett tag innan jag insåg att det är en historisk milstolpe som passerats. Det är nämligen inte bara så att finska varit Sveriges näst största språk ”ett bra tag”, utan faktiskt så länge som Sverige alls har existerat som nation. Det är med andra ord en åttahundraårig episod i svensk historia som sedan 2015 är avslutad.”

Han uppskattade antalet arabisktalande personer i Sverige till ca 200 000 runt 2018, men det kan vara lågt räknat. Dessutom är det ständigt ökande. På Wikipedia står en hänvisning till ett program i P1 Morgon den 1 juli 2015, att det då skulle vara 400 000 personer med arabiska som modersmål. På andra platser nämns 600 000 arabisktalande, eller till och med 850 000.

Siffror från SCB.

Ovilja att ta reda på statistik om vilka språk som talas i Sverige

I en rapport från 2019 av samme språkvetare Parkvall, kommer han med svidande kritik mot myndigheterna i Sverige rörande just statistiken om språk. Sverige saknar statistik om språken och dess utbredning i landet. Han går så långt till att säga att detta är ett medvetet val:

En majoritet av världens länder har som nämnts offentlig statistik om sina språkförhållanden, i allmänhet baserad på en fråga i folkräkningen. Sverige har en stolt statistisk tradition. Inget annat land, förutom Finland, som ju när det begav sig var en del av det svenska riket, har en så lång historia av befolkningsstatistik. Därför skulle man kunna tro att vårt land var bland de länder som kunde erbjuda sifferuppgifter även om språkliga förhållanden. Så är dock inte fallet. Det offentliga Sverige har heller aldrig visat något intresse av att ta reda på det.

Denna ovilja har varit konstant oavsett vilka som haft den politiska makten, och bygger inte på något förbiseende. Åtskilliga debattörer, vissa minoritetsorganisationer och såväl Europarådet som FN har uppmanat svenska regeringar att kartlägga språksituationen i landet, men förgäves. Bland annat har det frågats hur Sverige ska kunna leva upp till de konventioner om beskyddande av språkliga minoriteter som landet undertecknat om man inte tar reda på vilka språk som alls finns att beskydda.”

Slutsatser: Vilket land ska Sverige vara framöver?

I resten av blogginlägget här finns en mängd exempel på användning av arabiska i Sverige, inte minst från myndigheternas sida. En slutsats man kan dra är att Sverige lägger mycket skattepengar på information och tjänster på olika språk.

Vissa myndigheter har tagit fram massor med info-material på invandrarspråk. Andra kör bara på de nationella minoritetsspråken. Alla gör som de vill och de invånare som har tur kan få lite mer info på just sitt språk från en myndighet, andra har mer otur. Vad hände med jämlikhetstanken?

Det finns varken statistik över hur många som talar vilka språk i Sverige eller styrning angående vilka språk som det ska finnas information på. Att ett land som kallas för ”invandrarland” och ”mångkulturellt” har så dålig koll på hur landet utvecklas, att man inte ens vet vilka språk som talas av hur många, är inte bara pinsamt utan högst illavarslande.

Många frågor behöver diskuteras framöver i Sverige: Hur påverkar denna utveckling, att allt bara ”blir”, integrationen och segregationen? Behöver man ens kunna svenska om man bor i Sverige? Hur ska vi gå vidare? Vad händer när arabiskan växer? Eller andra invandrarspråk? Vilka av dessa språk ska premieras före andra? Kan vi få nya minoritetsspråk i Sverige? Myndigheten Institutet för språk och folkminnen svarar på frågan om det är möjligt:

Exempel på arabiskans användning i Sverige

I och med corona-pandemin har det framförts kritik om att vården inte bemödat sig med att informera och stötta de med utländsk bakgrund. Jag tycker inte alls att det verkar stämma. Det finns massor med olika typer av material, affischer, filmer och omfattande möjlighet att ställa frågor på olika språk.

Hos Folkhälsomyndigheten finns det information relaterat till corona på 30 språk, inklusive de fem nationella minoritetsspråken. För några språk finns det även framtagna informationsfilmer. De språken är arabiska, dari, persiska och tigrinja. För er som inte är så hemma på språken så är dari en variant av persiska som talas i Afghanistan. Tigrinja är ett språk som talas i Eritrea och norra Etiopien.

Här är en bild från en av de arabiska filmerna:

Västra Götalandsregionen har en särskild telefonlinje för stöd när det gäller corona-viruset på fem olika invandrarspråk. Det finns fler varianter på telefonlinjer i landet som rör corona.

I Sverige har vårdgivare ett ansvar att se till att vårdmottagande personer förstår vad de säger. Därför får alla som behöver det tolkhjälp, betald med skattepengar förstås. Och det spelar ingen roll om de är svenska medborgare eller illegala invandrare (även kallade ”papperslösa”).

I en rapport från Socialstyrelsen 2015 framgår det att arabiskan redan då var det språk som tolkades allra mest:

Tolktjänst finns även hos SOS Alarm. Den tjänsten används allt mer. I Socialstyrelsens rapport står det att 3300 tolkade inringningar gjordes 2015 och man antar att det kommer att öka. 2019 tolkades omkring tiotusen samtal till SOS Alarm på 80 olika språk.

I Region Stockholm finns det möjlighet att få råd på arabiska och somaliska genom 1177. Denna rådgivning har även Region Skåne, för arabiska och somaliska. Sidan som detta står på i Vårdguiden i Stockholm finns också översatt till arabiska, engelska, finska och somaliska.

Vårdguiden finns det allmän information om hur vården fungerar på hela 41 olika språk. Så här ser en sida för information på arabiska ut på Vårdguiden. Här finns en mängd undersidor som innehåller både skriven information och filmer om patienträttigheter, sjukdomar, corona och annat.

Här till exempel en film med både text och tal med arabiska om hur man gör hörselprov för barn:

Som jämförelse kan man titta på hur sidan för franska ser ut:

Den somaliska sidan på Vårdguiden har också omfattande information och även filmer:

Inom vården generellt finns mängder av informationsbroschyrer och hjälpmedel på andra språk, och förstås på arabiska. Här är språk som Västra Götalandsregionen anser att det behövs särskild info på när det gäller läkemedel:

Även privata vårdföretag hänger på trenden att använda andra språk än svenska. Här gör KRY reklam för sig självt på arabiska genom att prata om hur man kan använda dem – antar jag. Exakt vad de säger vet jag inte, för jag kan inte arabiska.

Hos KRY behöver man ingen tolkhjälp. Där kan kan man boka läkare som talar en mängd språk. Redan 2017 började KRY erbjuda vård på arabiska, persiska och spanska.

Värt att påpeka här är att inte bara de som har uppehållstillstånd i Sverige har rätt till vård här, utan även de som är här illegalt. Det var resultatet av migrationsöverenskommelsen (MÖK) 2011 mellan allianspartierna och Miljöpartiet. Sedan 2013 får vuxna personer som vistas här utan tillstånd (s.k. ”papperslösa”) rätt till vård och tandvård ”som inte kan vänta”, sjukresor m.m (se bild nedan). Som papperslös betalar man endast 50 kronor i patientavgift för läkarbesök på vårdcentral. Barn som är i landet illegalt har rätt till fullständig sjukvård och tandvård, men även rätt till skolgång mellan 6-18 år. Från en broschyr för Röda korset om vård till papperslösa:

Inom tandvården finns det också information på olika språk. Folktandvården i Skåne har broschyrer på 11 olika språk (ingen broschyr på något av de fem minoritetsspråken). Här är en bild från den arabiska:

Region Jönköping har tagit fram många informationsfilmer om tandvård på arabiska, somaliska och tigrinja.

Även när det gäller privat tandvården så finns information, men även vård, på olika språk. Här Distriktstandvården i Alby där man kan få behandling på olika språk. Detta är en avknoppning från Folktandvården som nu har över 30 kliniker i Stockholm och Uppsala.

Trots att arabiskan inte är något minoritetsspråk i Sverige, så översätts alltså en mycket stor mängd information till arabiska. Det gäller inte bara inom vården, utan det gör andra myndigheter också.

Svenska Institutet (SI) är en myndighet som arbetar med Sverigebilden utomlands. Det var denna myndighet som tidigare fick kritik för att ha gjort reklam på sina utländska sidor för Sveriges generösa välfärds och bidragssystem.

För att informera om Sverige utomlands driver SI webbplatser på fyra andra språk än svenska: engelska, arabiska, ryska och kinesiska. De driver också sociala mediekonton på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube på engelska och arabiska. Arabiskan står här i en särställning alltså.

Från den arabiska sidan om Sverige från Svenska institutet:

Arabiska är förvisso ett språk som talas av närmare 300 miljoner människor i världen, men varför ska SI kommunicera just på arabiska? Jag ställde frågan till SI. Det svar de kunde ge, var att den arabiska kommunikationen startade under den arabiska våren i början av 2010-talet. Sedan dess har den blivit kvar. Ur ett pressmeddelande från 2011: ”för att stärka dialogen med den arabisktalande delen av världen har Svenska institutet (SI) på uppdrag av Utrikesdepartementet skapat en arabisk version av Sweden.se”. Det var alltså under allianstiden. Handelsminister Ewa Björling (M) kommenterade: ”Det finns idag en brist på kunskap och information om Sverige i den arabiska regionen. Viktiga steg på vägen mot dialog och utveckling är ökad kunskap och ömsesidig förståelse”.

Från den arabiska facebook-sidan som Svenska institutet driver, som nu har nästan en miljon följare:

Skolverket har information om utbildningssystemet på fem språk förutom Svenska: Engelska, franska, arabiska, somaliska, persiska och dari. Skolverket tar också fram olika typer av filmer, även på andra språk. Här är en kort film från deras YouTube-kanal som visar läroplanen i NO för Komvux, på arabiska, vad det nu ska vara bra för. Inte heller har den haft särskilt många visningar, 103 stycken.

Skolenkäten som Skolinspektionen skickar ut kan fyllas i på en mängd språk, särskilt av föräldrarna, men också eleverna. Inte lika många språk för personalen.

Förutom att få allmän information på det egna språket kan man få personlig tolk i kontakter med skolan, men även med andra myndigheter. Här info från Västra götalandsregionen:

Arbetsförmedlingen har förstås mycket information på arabiska, bland annat filmer men också podcasten ”Ny i Sverige”. Podden startades 2020 och görs på lätt svenska, arabiska, engelska, persiska, somaliska och snart på tigrinja. Den handlar om allt möjligt som har med arbete att göra.

När man är jobbsökande och inskriven på Arbetsförmedlingen så ska man skriva aktivitetsrapporter. Dessa finns det formulär för, och de finns på svenska, engelska och arabiska. Kundtjänst kan man få på engelska och svenska, men om man är i introduktion kan man få det på fem andra språk också.

Försäkringskassan har förstås också stöd för arabisktalande. På sidan med information om arabiska, så står nedanstående (jag översatte med google translate). Man kan få hjälp på andra språk också, men inte alla har en ständig direktlinje som arabiskan. Exempelvis franska, somaliska och turkiska måste man boka.

Försäkringskassan har gått så långt som till att de har en Facebook-sida på arabiska.

Självklart har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) broschyren ”Om kriget kommer” även på arabiska, men även på 16 andra språk. Bland dessa finns dock faktiskt sju språk som är inhemska (de officiella minoritetsspråken och varianter av dem), så det är inte på så många invandrarspråk.

Polisen har förstås också info på invandrarspråken. Här info på arabiska om vad som gäller för att vistas i Sverige, hur man ansöker pass, om olika typer av brott m.m. De har motsvarande sidor på 13 olika språk, och då är de fem minoritetsspråken i Sverige inkluderade.

Sveriges domstolar har däremot nöjt sig med att ha lite översatt information på engelska, finska, samiska och meänkieli. Väl i domststolen så har man rätt till skattebetald tolk om man inte behärskar tillräcklig svenska.

Studiestödmyndigheten CSN har sidor med information på 21 olika språk, men där har man med många varianter på minoritetsspråken i Sverige. Universitet och högskolerådet, UHR, har också info på många språk, bland annat arabiska (se bild nedan).

Däremot verkar universitet och högskolor i alla fall fortfarande förvänta sig att de som söker dit behärskar antingen svenska eller engelska. De har således oftast info endast på de två språken (enligt en snabbkoll med stickprov som jag gjorde).

Pensionsmyndigheten har information på 20 olika språk. Här gör de också tydligt att man kan få tolkhjälp om man behöver. Arabiskan står först i uppräkningen (som inte är i alfabetisk ordning).

Migrationsverket har sidor på 35 olika språk, inklusive mongoliska, uzbekiska och azerbadjanska. Där finns informationsfilmer på ett antal utvalda språk:

SCB, statistikmyndigheten, genomför en medborgarundersökning. På nätet finns den på svenska och engelska, men man kan beställa den på arabiska i pappersform:

Även kommuner runt om i landet ger information på olika språk, för att de riktar sig till nya i Sverige. Detta är ett vanligt förekommande argument, att all info på invandrarspråk riktar sig till asylsökande, nyanlända som inte kan språket ännu. Men allt detta kan lika gärna användas av personer som varit i landet i 20 år.

Här ett exempel: Östersunds kommun. De har information på arabiska, engelska, sydsamiska, somaliska, tigrinja, persiska och swahili.

Bo måste man ju. Så Bromölla kommun har på sin hemsida fem fina filmer att titta på om det. Filmerna finns på arabiska, dari, somaliska engelska och svenska.

Man kan ju undra lite hur det går att driva företag i Sverige om man inte kan svenska. Men det hindrar inte Tillväxtverket från att ge guidning i företagande, bland annat på arabiska (se nedan). På verksamt.se (ett samarbete mellan myndigheter) finns info om att start eget 10 olika språk, bland annat arabiska, somaliska, persiska, dari och tigrinja.

När det gäller medier har Sveriges Radio numera en kanal som heter Radio Sweden Arabic som har svenska nyheter på arabiska (se nedan).

Varför sänder Sveriges radio på andra språk? De svarar i en artikel från 2020 att det i deras sändningstillstånd står att de ska erbjuda program på de nationella minoritetsspråken och ett visst utbud på övriga språk: ”Sveriges Radio har ett utbud på webben på arabiska, kurdiska, persiska och somaliska samt engelska. Detta utbud riktar sig särskilt till nyanlända, främst flyktingar som under sin första tid i Sverige behöver orientering om det nya landet på sina egna språk. På sikt är förstås förhoppningen att de ska börja lyssna på Sveriges Radios svenskspråkiga program.

Det finns även andra medier som förmedlar arabiska nyheter, men som inte är statliga. En sida som heter Aktarr översätter nyheter till arabiska. Malmö stad lyfter fram deras nyhetsförmedling i samband med corona. Aktarr säger själva att de är ”Sveriges största och snabbast växande arabiska nyhetsplattform.” De publicerar nyheter både genom hemsidan (nedan) och genom deras Facebook-sida med över 400 000 följare.

Sidan Al kompis är en annan arabisk nyhetssida (se nedan), som fått 1,2 miljoner kr i mediestöd. Denna publikation säger att de är ”landets största arabiska mediehus för arabisktalande i Sverige”. De gör även TV som finns på YouTube. Deras senaste film handlar om att Betalhjälpen.se, ett initiativ för att hjälpa äldre med digitala betalningar, nu också hjälper på arabiska, eftersom det finns så många i Sverige som är arabisktalande (de säger 600 000 personer) .

Arabiskan finns överallt. Inom kulturen tex. Malmö stad har här en infofilm om Malmöhus slott på arabiska. I Malmö anordnas en MAFF, Malmö arab filmfestival, vilken också sponsras av staden med nära en miljon kr. Staden har dock valt att avsluta samarbetet med den arabiska bokmässan, då den hade med antisemitisk litteratur.

UR, Utbildningsradion (ett av de tre public service-bolagen), gör förstås program på arabiska. Här nedan är några exempel. Under dessa finns flera filmer. Den lägst upp i högra hörnet, ”Vad händer med återvinningen”, innehåller 10 avsnitt.

Trots att detta nu var ett långt blogginlägg, så har jag förstås bara fått med en liten del av allt som händer här.

Jag hoppas att detta viktiga ämne, om språken i Sverige, kommer att börja granskas och framför allt diskuteras. Det får inte vara som hittills, att ämnet ignoreras politiskt och ingen fakta tas fram. Läs gärna mina slutsatser i början av inlägget.

TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN

4 reaktioner till “Arabiskans frammarsch i Sverige”

  1. Otrolig genomgång. Det jag först tänker på när jag ser alla videos och annat är att konsulter tjänar miljoner.
    Sedan kan man inte heller bortse från den förändring detta kommer ge i vårt samhälle.
    Såg i en ICA Maxi-butik nyss att covidinfo stod på arabiska före svenska.

  2. Helt otroligt! Något som verkligen behövs är ju incitament för att lära sig svenska. Då duger det inte att hålla på såhär.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s