En politiserad myndighet löser inte segregationen

Myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos, har funnits sedan 2018. När den inrättades framhävde regeringen hur viktig den var, eftersom den skulle bidra med forskningsbaserad kunskap om segregation. Nu kan konstateras att myndigheten snarare blev en sorts politiserad propagandamyndighet.

Allvarliga brister i segregationsanalysen

Sociala och ekonomiska skillnader anses bäst förklara segregationsmönster i Sverige. Stora inkomstskillnader är exempel på vad som bidrar till att segregationen ökar. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen.”

Stycket ovan är inte – vilket man kan tro – taget från en politisk pamflett från ett parti. Det kommer från hemsidan för Delegationen mot segregation.

Att socioekonomiska faktorer skulle vara anledningen till segregationen i Sverige och att betydelsen av etniska och kulturella aspekter tonas ner, eller rent av bortses ifrån, är inte taget ur luften av Delmos. Detta kommer, rakt av, från ”Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation”, som togs fram 2018 och ska gälla till 2028. Där står:

Regeringens arbete fokuserar i första hand på socioekonomisk segregation, som bäst anses förklara uppkomsten av segregationsmönster i Sverige. Den etniska segregationen i Sverige behandlas också, men den förklaras främst av socioekonomiska faktorer, varför de sistnämnda aspekterna står i centrum.”

Det stämmer att det är de socioekonomiska faktorerna som beaktas i strategin, vilket alltså medför att det blir en stor vit fläck i analyserna. Så här många gånger nämns följande ord på strategins 104 sidor: Socioekonomisk – 214 ggr. Etnisk – 11 ggr. Klan – 0 ggr. Religion – 1 gång. Kultur – 31 ggr (inte i problematisering av segregationen, utan främst när det handlar om kulturen som verktyg för inkludering e.d.). Heder – 17 ggr. Invandring – 1 gång (i en rapporttitel). Migration – 8 ggr (främst i myndighetsnamn eller liknande). Integration – 25 ggr (främst i namn på officiella dokument eller benämningar av SCB-data). Assimilation – 0 ggr.

Om man tvivlar på relevansen av kultur och värderingar kan man ta sig en titt på de kartor som World Values Survey tar fram och som åskådliggör hur världens länders kulturer förhåller sig till varandra (se bild nedan). Där kan konstateras att kulturen i många av de länder därifrån det invandrat många till Sverige de senaste 20 åren, skiljer sig mycket åt från kulturen i Sverige.

Ett Inglehart-Welzel diagram.

Varje tänkande människa med någon sorts livserfarenhet att tala om, inser att det kommer att leda till krockar och problem om människor rör sig i stor omfattning mellan länder som är väldigt olika kulturellt och värderingsmässigt. När människorna möts kommer det krävas mycket anpassning. Det kommer att uppstå konflikter, oro och otrygghet, vilket i sin tur kommer att påverka hur människor rör sig, var de bor och verkar, ja hela samhällsutvecklingen. Detta är ingen rocket science. Exakt vad konsekvenserna blir är däremot betydligt svårare att förutsäga.

En politiserad myndighet utklädd till expertmyndighet

Jag ställde några frågor till Delmos via mail. På frågan om vem/vilka det är som ”anser” att socioekonomiska faktorer trumfar övriga aspekter, så hänvisar de mycket riktigt till regeringens strategi, men också till två statliga utredningar: Långtidsutredningen och Jämlikhetskommissionen, som hanterar problem med ojämlikhet. De hänvisar även till en av Delmos beställd rapport från Ramböll om bostadssegregation. De förklarar att det i dessa rapporter visas på samband mellan socioekonomiska faktorer och segregation. Men, och det borde en myndighet veta också, att korrelation mellan faktorer inte är detsamma som kausalitet.

Varför man i analysarbetet rörande en sån oerhört stor och komplicerad fråga som segregation skulle välja bort viktiga perspektiv, kan inte ha annat än ideologiska/åsiktsmässiga grunder.  

Anmärkningsvärt med detta synsätt hos just Delmos, att socioekonomiska aspekter är allt, är att myndigheten inrättades i anslutning till en högskola för att den ska ha stark koppling till forskning och kunna bidra med forskningsbaserad kunskap. ”Det är även viktigt att arbetet utgår från forskning och beprövad erfarenhet och därför är vi glada för att myndigheten ska samlokaliseras med Södertörns högskolasade samordningsminister Ibrahim Baylan om myndigheten 2018. Men att ha en expertmyndighet som hänvisar till värderingsbaserade slutsatser från en politisk strategi som grund för hela sin verksamhet…?

De som gladdes åt inrättandet av Delmos, över att regeringen äntligen har sett den ökande segregationen och jobbar med frågan, kan känna sig lurade. Det ser inte bättre ut än att Delmos är en politiserad myndighet utklädd till expertmyndighet. Under beskydd av en neutral etikett som myndighet, hjälper den regeringen att skapa en bild av att segregationen inte har något med invandring och kulturella skillnader mellan människor att göra. Kanske kunde man likna det vid en propagandamyndighet, som tvättar politiska åsikter till att bli fakta och kunskap.

Vad gör myndigheten Delmos rent konkret då? Förutom att den har i uppdrag att följa forskning och sprida kunskap, ska myndigheten främja ”samverkan”. Den delar förstås också – i vanlig svensk anda – ut statsbidrag till föreningar och organisationer, men även till kommuner och regioner. Något man ska göra härnäst är att tillsammans med SCB ta fram ett index som ska hjälpa kommuner och regioner att analysera segregationen – självklart endast med socioekonomiska faktorer som utgångspunkt. Man kan fråga sig: Hur användbart kommer det indexet att bli?

Utan korrekt problembild – inga lösningar

Inte nog med att vi skattebetalare får betala för en myndighet som inte kommer att göra sitt jobb, utan den sprider också en förvriden bild av det stora komplexa problem som Sverige verkligen skulle behöva förstå och hitta bättre sätt att hantera: Segregationen. Om inte problembilden är korrekt, så kommer också insatser och åtgärder som vidtas landa fel.

Sverige behöver inte fler dimridåer och skygglappar. För att få bra resultat så går det inte hålla fast vid en ”bild” av verkligheten som man önskar att den skulle se ut. Det förlorar alla på. Mer ärlighet och hederlighet behövs från politiskt håll. Det måste också gå att lita på att våra myndigheter arbetar i medborgarnas tjänst och utifrån fakta och riktig kunskap, annars borde de läggas ner.

Annons

2 kommentarer på “En politiserad myndighet löser inte segregationen

Add yours

  1. ”Sverige behöver inte fler dimridåer och skygglappar. För att få bra resultat så går det inte hålla fast vid en ”bild” av verkligheten som man önskar att den skulle se ut. Det förlorar alla på. Mer ärlighet och hederlighet behövs från politiskt håll.” Ett helt utmärkt citat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Starta en blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: