Värderingar löser inte problem

Mycket i samhällsdebatten handlar nu om värderingar. Politiska partier försöker upphöja sig själva genom att visa på sina egna goda värderingar och markera avstånd mot andras påstådda mindre bra värderingar.

Problemet är dock att detta med värderingar bara är en lek med ord i en tanke- och känslovärld. Bara för att man har en samling värderingar så har man inte en politik. Bedriva politik handlar om det som är konkret. Det är handling här i den fysiska världen. Det är att agera för systemförändringar, nya lagar, att fördela en begränsad mängd resurser på olika områden och människor.

Om inte värderingar konkretiseras betyder de inget och går heller inte att förstå. Här tycker jag att det finns ett problem i hur partier granskas och ifrågasätts av både media och allmänheten. Vissa partier rapporteras om mer utifrån sina värderingar. Vissa andra rapporteras om och bemöts utifrån deras konkreta förslag. Det blir en obalans som inte är bra.

När Centerpartiet nämner sin ”öppenhet” eller Miljöpartiet talar om ”alla människor lika värde” må det låta fint, men inte förrän det förklaras och sätts i en större kontext så kan man göra en bedömning över hur bra denna retorik faktiskt är. I vilka sammanhang och hur omsätts detta i praktiken? Hur korrelerar det med övrig politik? Vad ges företräde när olika för partiet viktiga principer krockar med varandra? För det gör de.

Å andra sidan Sverigedemokraterna till exempel (men även andra partier) får sina värderingar ifrågasatta när de kommer med politiska förslag för att förändra. Rimligen borde partierna själva förklara, tillåtas förklara, vad deras förslag baseras på för analys, avvägningar och värderingar.

Om kopplingen mellan värderingar och politiken hamnar för mycket i skymundan blir det svårt för människor att ställa dessa olika partier med tillhörande politik emot varandra.

Att tala för mycket om värderingar i debatten som rör politik är att lägga dimridåer som ger en bild av att politik är enkelt. Det är inte det, utan precis tvärtom. Värderingar ger guidning, en riktning, men sedan är det analys, hårda prioriteringar och mer eller mindre dåliga beslut. Aldrig går det att blidka alla människor, inte ens sina egna önskedrömmar om hur världen borde vara eller ens hur man själv vill agera. Alla beslut man tar och val man gör har baksidor och negativa konsekvenser för någon någonstans.

I tider som nu där det behövs mycket förändring för att lyckas styra undan från problem som byggs upp och riskerar explodera i ansiktet på oss, så borde alla försöka skilja bättre mellan värderingar och konkret politik.

Var sak har sin tid och plats. Som jag sagt förut: man kan inte bygga ett bra land på floskler. Bara konkret politik och handling kan lösa problem.

Annonser

6 comments

  1. Världsbild är också viktigt. Våra politiska partier har generellt sett befängda världsbilder. Då blir det svårt att bedriva en god politik. När man skaffat sig en god världsbild kan man skaffa sig goda värderingar och en god politik. Men att börja med en världsfrånvänd ”värdegrund” blir bara destruktivt.

  2. Värderingar är viktiga. Om man inte har värderingar finns ingen anledning att bedriva någon politik. Om du inte vet (eller åtminstone har någon aning) vart du vill komma spelar det ingen roll i vilken riktning du går. Värderingar är det som säger vad (som grundläggande) vi tycker är bra eller tycker är dåligt. Vi kan (åtminstone hypotetiskt) ha olika (grundläggande) värderingar och därför vara oense i vad som vore bra att uppnå och vad som vore dåligt att uppnå.

    Men sedan räcker ju inte det. För att kunna bedriva någon politik (och mycket annat än politik, men detta är ju en politisk blogg) måste man också ha en tillräckligt god bedömning av hur värden är och hur den fungerar. Om man har en tillräckligt god bedömning av hur värden är och hur den fungerar så kan man bedöma vad man bör göra för att mer av det man tycker är ”bra” och mindre av det man tycker är ”dåligt” skall uppnås.

    Också i våra bedömningar om hur världen är och hur den fungerar kan vi vara oense. Men till skillnad mot oenighet i (grundläggande) värderingar finns det här ett och endast ett svar som är rätt, och alla andra är fel. Världen är som den är och fungerar som den gör. Det är inget vi tycker om, utan vi gör våra mer eller mindre bra bedömningar av hur det faktiskt förhåller sig. Skillnaden är i praktiken inte alltför stor mellan olika värderingar och olika bedömningar, någon helt säker kunskap kan vi aldrig få om alltför mycket av en så komplicerad sak som världen, så oense är oense. Men en viktig skillnad i princip, och om än mindre skillnad i praktiken så dock även i praktiken en ganska stor skillnad.

  3. ”Värderingar löser inte problem”

    Korrekt så långt, men där uppvisas också bristen på ”fingertoppskänsla” eller ”emotionell intelligens”, dvs förmågan, viljan och behovet att följa strömmen. I strömmen finns nämligen inga ”problem”, på sin höjd kan det finnas utmaningar och ibland möjligheter, ser man problem så har man redan där visat sin negativitet och oförmåga att passa in.

    Värderingar måste omsättas i praktik för att ha någon betydelse, i kombination med verklighetsförankring kan de bygga upp grundläggande principer och det är principerna man måste kunna hålla på för att ett samhälle ska fungera. Kastar man ut principerna varje gång någon börjar gråta eller skrika så får man inget fungerande samhälle.

  4. Något tangentiellt, men ändå inte helt off-topic från denna bloggpost. På Medborgerlig Samlings internätsida ser jag att Sydsvenska Dagbladet har ett stort reportage om Medborgerlig Samling. Där beskrivs tydligen Medborgerlig Samling som ett populistparti. Inte så trevligt. Men det som verkligen oroar mig är Medborgerlig Samlings kommentar: ”- så visst kalla oss gärna populistiska” ( https://www.medborgerligsamling.se/reportage-om-medborgerlig-samling-sydsvenskan/ ). Visst, mitt citat här är så litet att det skulle kunna kallas ‘taget ur sitt sammanhang’. Men jag bedömer det ändå som djupt oroande att inte Medborgerlig Samling tar kraftfullt avstånd från att bli benämnda med ordet ‘populist’ (och, t.o.m., tvärtom börjar själva flörta med ordet). Avståndstagandet bör ske både direkt verbalt och naturligtvis genom praktisk handling och politik. Men även om den senare typen av avståndstagande är den viktigaste, så är ändå också den förra helt nödvändig för att uppehålla förtroendet för Medborgerlig Samling som ett seriöst alternativ i politiken.

    Detta har mycket att göra med diskussionen om värderingar. Enligt Sydsvenska Dagbladet: ”Begreppet populism har en specifik innebörd där man ställer det sanna folket mot en korrupt elit”. Detta verkar ju vara en (i stort sett, för en så förkortad beskrivning) korrekt beskrivning av populism. Ett av de fel populisterna gör är alltså att inte erkänna att folket inte alls i allt vill samma sak. Olika individer av folket vill uppnå olika saker, och också olika individer av folket gör olika bedömningar av hur världen är och hur den fungerar så att även om de skulle vilja uppnå samma sak så kanske de ändå vill göra olika saker. Politikens uppgift är att så konstruktivt och sakligt som möjligt undersöka och diskutera dessa saker och komma fram till kompromisser som inte alla (eller ens ingen) riktigt gillar men som man ändå kan leva med. Detta utan att låtsas som om olika värderingar inte finns (eller åtminstone skulle kunna finnas), och utan att låtsas som om det finns enkla lösningar som bara råkar nu blockeras av en korrupt elit (ty även i de fall korrupt elit skulle finnas så torde problemen vara betydligt svårare än enbart det).

    Jag är själv försiktigt positiv till Medborgerlig Samling, och skulle eventuellt kunna tänka mig att stötta det. Ett uttalat antipopulistiskt alternativ som erkänner komplexiteterna i frågorna och bedriver sin politik utifrån gedigna studier om hur världen faktiskt fungerar och baserat på (för mig) sunda liberalkonservativa tydligt borgerliga värderingar. Åtminstone tidvis har Medborgerlig Samling framstått som ett sådant alternativ i vardande. Men inte minst efter detta senaste kommentarsdebaklet måste man ju ställa frågan: Lever verkligen Medborgerlig Samling upp till förväntningarna på ett verkligt seriöst borgerligt alternativ?

    Rapportera gärna (här på bloggen eller på Medborgerlig Samlings internätsida) hur diskussionerna på partistyrelsen gick efter detta kommentarsdebaklet efter Sydsvenska Dagbladets artikel!
    m.v.h./tonyf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s