Kris i tekniksektorn – det är kvinnobrist

Det är kris inom tekniksektorn. I tidningen Ny Teknik larmar chefredaktören Susanna Baltscheffsky i sin ledare:

Tekniksektorn skriker efter fler kvinnor. Tre av fyra ingenjörer är män. För IT-branschen är läget ännu mer krisartat. Inte ens 8 % av de kvinnliga studenterna vid KTH läser till utvecklare”.

Som den analytiska ingenjör jag är dyker många frågor upp i huvudet när jag läser detta. Vad är det kvinnor bidrar med som inte män kan?

Om jag anställdes på ett företag som ”skriker efter kvinnor” så skulle jag vara väldigt gärna vilja veta vad min arbetsgivare förväntas ha anställt genom att ta in just mig. Vad är det jag förväntas bidra med som en man inte skulle kunna?

Allt fler teknikföretag har identifierat kvinnobristen som ett problem” skriver Baltscheffsky.

Som den nyfikna ingenjör jag är, är jag mäkta nyfiken på dessa analyser. Vad är det dessa företag har hittat i dem? Och vad är det som de inte hittat? Vad är det för parameterar som män som är ingenjörer saknar? Är det rött läppstift? Särskilda feromoner? Långt hår? Barnperspektiv? ”Kvinnlig energi”?(!) Eller vad är det som saknas?

Vad är det där magiska som JAG i egenskap av kvinna kommer att uppfinna som inte en man kan? Jag är nyfiken på att veta även om det så bara är att jag statistiskt sett skulle ha en större sannolikhet att uppfinna något.

Och jag är förstås nyfiken på: lever jag upp till rollen som en ingenjörskvinna? Skriver ingenjörskvinnor såna här blogginlägg till exempel?

Som den kreativa ingenjör jag är funderar jag på om inte mer noggranna urvalsprocesser vid rekrytering kunde lösa detta kvinnobrist-problem. Om man nu vet vad som saknas i företagen som har få kvinnor så kan man ju bli mer petig med de män man anställer. Det vill säga se till att männen man anställer är mer kvinnliga. ”Kvinnliga ingenjörer”. Vore inte det en idé?

Jag kan inte låta bli att tänka bakåt i tiden. Om det är kris nu, vad var det inte för 50 eller 100 år sedan med tanke på hur få kvinnor som var ingenjörer då? Hur kunde vi klara oss alls?! Och för att inte tala vissa andra arbetsplatser i nutid. Ta t.ex. svenska skolan och inom vården. Snacka om kris! De har brutal mansbrist alltså. Fast, det kanske inte räknas som kris? Varför inte i så fall?

Suck. Det vore mycket lättare att inte vara kritisk ingenjör. Vad skönt det vore att slippa bry sig om sånt här finstilt och istället bara kunna prata om kris och panik vitt och brett i godan ro.

Annonser

36 comments

  1. Mats Olsson jobbar ju för fler män i förskolan. Jag har inte sett honom använda ordet kris precis. Man kan då fråga sig varför män ska in i förskolan, ska de hålla i typiska manliga aktiviteter? Och som du frågar, vad förväntar man att kvinnor ska bidra med i tekniksektorn.
    Jag ser fördelen med ett blandat kollegium att de blir mer harmoniska. Sen är det nog så att män och kvinnor i genomsnitt är annorlunda, vilket kan ge olika synvinklar på verksamheten. Det kan däremot inte appliceras på individnivå. Du har som kvinna inga särskilda personliga förväntningar på dig, som en manlig förskolelärare inte har några personliga förväntningar att revolutionera verksamheten. En nytta med blandade arbetsplatser får man se på ett övergripande plan. Sen är någon strävan efter 50/50 löjlig och kvotering rent kontraproduktiv. Vill man ha fler som tänker könsöverskridande får man jobba med inspiration utan gräddfiler.

    Gärna fler kvinnliga brandmän, men samma krav som för killarna. Få som klarar det, men de finns. I dagens Vasalopp kom de första damerna in bland de första 100 männen. Gärna fler kvinnliga ingenjörer, men inga specialprogram. Bara inspiration och förebilder. Jag vet att åratal av tjejteknikdagar inte har lett till något 50/50, men de kanske gjort att de kvinnor som tycker teknik är intressant vågat ta steget. Och kanske är de inte fler än 8-25% av de som är intresserade. Då får det väl vara så.

    Alternativet är att vi ska in och styra folks intressen eller gå på axiomet att egentligen är det lika många kvinnor som män som vill programmera. Och lika många män som vill jobba med omvårdnad. Till dem är det bara att önska lycka till.

  2. Tror kön kanske kan bli viktigt vid produktutveckling…

    Om man som tjej t.ex stör sig på faktor X (avståndet till ratten/pedalerna är för långt, ratten svår att vrida, nackstödet blir obekvämt med långt hår), så kanske kvinnliga ingenjörer sitter på en större medvetenhet om det?

    I varje fall ett hum om att en kundundersökning/liknande vore på sin plats, i syfte att kartlägga omfattningen av det upplevda problemet.

    1. Finns de inga män som är korta och kvinnor som är långa menar du?
      Nä längd-mått får göras om till köns-mått istället…

  3. ”Tekniksektorn skriker efter fler kvinnor”

    Nej, de som skriker högst är fortfarande främst en klick omdömeslösa demagoger och yrkesfeminister*, som med hjälp av utpressning bakvägen försöker skrämma upp stressade chefer att lägga mindre tid på verksamhet, och mer tid på att anställa efter rätt kön.

    Det tekniksektorn däremot skriker efter är kompetens, visionärer, kreatörer och allehanda spets- och expertkompetenser inte fler administrations- organisations- assistenter.

    *(som av någon anledning påfallande ofta själva valt bort tyngre akademiska studier inom teknik- och naturvetenskap, och mao inte lyft ett finger för att själva påverka köns-utfallet)

  4. Som den elaka människa jag är vill jag skriva om rubriken så här:

    ” Kris i tekniksektorn- kvinnor tar inte sitt ansvar för teknikyrken”.
    I.ö. håller jag med Tom ovan.

  5. Hej.

    Om fler kvinnor i en bransch automatiskt medför bättre resultat har Sverige alltså världens bästa skola.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  6. Det är alltid så toppstyrt. Det saknas tydligen kvinnliga civilingenjörer men inte kvinnliga verkstads- eller byggnadsarbetare. Eller elektriker och hantverkare. Bland hantverkare och elektriker behövs alltså inte det kvinnliga perspektivet då? Bara bland civilingenjörer?

  7. Som kvinna, systemerare och programmerare, numera pensionär, tänker jag precis som du gör! Jag tror faktiskt att både män och kvinnor har en mängd egenskaper som är mer viktiga än könet.
    Jag lyckades inte heller lista ut vilka kvinnliga egenskaper som gjorde mig lämpligare. Jag tror faktiskt mer på kvalifikationer som t ex initiativförmåga, lyhördhet, flexibilitet, … Jag tror inte att detta är speciellt kvinnliga egenskaper!

  8. Jag och alla mina kvinnliga kollegor som jobbar inom just IT-branschen kan intyga att man bidrar med helt olika perspektiv och tankesätt.

    1. Konkretisera, vilka mätbara parametrar är kvinnor bättre paa än män? Har själv ett laangt yrkesliv i tekniksektorn bakom mig och jag har endast mött olika individer med olika empatiska/analytiska/uthaalliga/sociala förmaagor. Eventuellt att kvinnor har mer emaptisk/social kompetens men har även träffat motsatsen hos baada könen.

      1. Kom gärna och mät om du vill. Empati, kommunikations- och samarbetsförmåga är viktiga faktorer.

      2. Hmm, varför finns ingen svaraknapp till ditt inlägg Joanna, faar kommentera mitt eget.

        ”Kom gärna och mät om du vill. Empati, kommunikations- och samarbetsförmåga är viktiga faktorer.”

        Säger vem? Ur en annan vinkel kan man se översätta detta till känslostyrning, irrationalitet och ineffektivitet. Om man inte kan precisera/mäta vilka egenskaper som ger mervärde saa kan alla kräva privilegier grundat paa luddiga känsloargument. Meritiokrati är vitalt, privilegier baserade paa kön, sexuell läggning eller skostorlek är livsfarligt.

      3. ”Helt olika perspektiv och tankesätt”? verkligen? Blir också nyfiken. Kan inte se nåt som sticker ut speciellt. De jag tycker jag mig märkt handlar mer om olika preferenser, vad man vill och inte vill göra i projektet. Men de hamnar ju en bit utanför frågeställningen och där spelar också vilken bakgrund och vilket kunnande man har med sig in.

        ”Empati”… låter inte som en beskrivning av Steve Jobs direkt. Var de verkligen IT-branschen du jobbade i?

      4. @lingongatanblog sök på ”kvinnor mer lönsamma it” på svenska eller engelska i valfri sökmotor. Där har du ett kpi med forskningsbaserade resultat. @Fuentes, och du vet att Steve inte skulle varit ännu mer lyckosam med mer empati? Alla egenskaper behövs, det är blandningen som gör gruppen stark, mångfalden. Tack för nervärderingen av mig och min vetskap om i vilken bransch jag jobbar, snyggt slag under bältet och personangrepp som verkligen får dig att framstå som en väldigt trevlig människa att ha att göra med. Också fint av dig att tro att empati inte behövs överallt i samhället och i alla branscher. Det behövs kanske bara inom vården och på förskolan?

    2. Jag googlade det föreslagna sökorden och hittar enbart bara masa tämligen löst underbyggda artiklar om att kvinnor i företagsledningen ger mer lönsamma företag. Det visar sig ganska snart vara rubrikjournalistik och någon någon korrelation mellan kvinnor i styrelsen samt vinster existerar inte.

      Jag jobbar själv i branschen och kan väl konstatera att jag mött alla olika sorters typer av människor, både kvinnor och män, som i olika utsträckning är duktiga på det de gör. Jag kan inte påstå att jag själv eller de kollegor, män eller kvinnor, jag diskuterat saken med har kunnat dra några slutsatser om att könstillhörigheten spelar någon större roll i avseende vad man kan bidra med. Det finns personligheter över hela spektrat av kompetenser och kunnande. Men det gäller naturligtvis att komma ihåg att det endast är personliga erfarenheter. Anekdoter som inte kan sägas vara allmängiltiga. Så jag håller helt med Josefin här. Vad är det EGENTLIGEN som ligger bakom viftandet med krisflaggorna? Det vore oerhört intressant att få sig en djupare inblick i det.

    3. Har flera kvinnliga kollegor inom IT.
      Har aldrig sett skillnad på förslag, design, implementering av män eller kvinnor. Leverera det kunden vill ha, inom budget. Punkt slut.
      De egenskaper som kännetecknar någon som är bra på det jobbet är inte könsspecifika.

      Trams!

  9. Hej Joanna!

    Några funderingar: anser du att det du tar upp (empati) är egenskaper hos kvinnor som grupp som är genetiska? Eller är de inlärda? (Påverkade genom omgivningen). Det gör enligt mig lite skillnad i hur man analyserar situationen.

    Och finns det något som säger att en man inte kunde ha de egenskaperna? Det jag funderar på är om du anser det vara bättre att välja random person med kön kvinna än en person som faktiskt har de egenskaper man är ute efter, oavsett om de är män eller kvinnor.

    Läs gärna min krönika i Dagens Samhälle om hur jag anser att vi inte har ordning på vad som är vad i diskussionerna om kön och jämställdhet http://www.dagenssamhalle.se/kronika/logiken-brister-i-debatten-om-jaemstaelldhet-och-koen-23140

    1. De är självklart inlärt och inte genetiskt. Finns hos båda kön men vanligare hos kvinnor. Dumförklarande fråga. Vi formas av vår omgivning och män och kvinnor bemöts och behandlas olika. Det i sin tur resulterar i att vi bemöter andra och det vi ställs inför på olika sätt. Det som skiljer genetiskt är hormonpåslagen, och visst har det påverkan på hur man beter sig. Min kunskap sträcker sig till oxytocin och anknytning till barn och andra vuxna.

      När du skriver som du skriver förstår man ju att du enbart är ute efter att framhäva hur rätt du själv har.

      1. Hej.

        Du skriver att vi formas av vår omgivning, och att vi behandlas olika.

        Två saker blir för mig uppenbara: du saknar kunskaper inom neuropsykiatri, neurologi och genetik samt modern forskning på hjärnan, utan argumenterar som de flesta svenskar utifrån den modell som föreskriver social konstruktion. Detta då den länge varit den sanna sanningen eftersom den passat det underliggande ideologiska paradigmet, oavsett om det faktiskt stämmer eller är Lysenkoism.

        Den andra tänker jag illustrera med följande fråge-påstående:
        Den svenska skolan är en kvinnodominerad institution, med en fördelning av män respektive kvinnor på 25% samt 75% (tabeller od. finns på SCB:s hemsida). Då du hävdar att beteendena är till huvuddelen inlärda skulle det betyda att den stora övervikten kvinnor inom grundskolan är en av huvudorsakerna till dess sönderfall. Den ökande mobbingen, mängden andra övergrepp samt fallande kunskaper är alltså resultatet av kvinnodominans?

        Om du verkligen vill se vad hjärnans uppbyggnad spelar för roll inom IT-sektorn kan du läsa om det danska företaget ‘Specialisterna’. Även den norska granskningen ‘Hjernevask’ rekommenderas.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, lärare

      2. Jag lyssnade på Lasse Bergs bok ”Gryning över Kalahari” i somras, som handlar om människans ursprung och utveckling. I boken hänvisade han till en studie där det konstaterades att 3% av männen i studien (huruvida studien omfattade även kvinnor nämnde han inte) saknar den gen som krävs för att kunna känna empati.

        Hittade f ö precis den här artikeln:
        ”Men det är inte bara generna som avgör om en människa blir empatisk eller inte. Det rör sig om ett komplext samspel mellan arv, uppväxtmiljö och individuella erfarenheter i och utanför familjen. I dag tror forskarna att mellan 30 och 50 procent av människors personlighet bestäms av generna, resten av miljön.”
        http://www.aftonbladet.se/halsa/article12121388.ab

        Så Joanna, när du säger att det är självklart att empati är inlärt och inte genetiskt och dumförklarar frågeställaren, så tror jag att du i ödmjukhetens namn bör ompröva din inställning så att du inte fortsätter att dumförklara dig själv.

    2. ”Det vore att bekräfta det inlärda vi vill göra oss av med” vem säger att vi vill göra oss av med ngt? Poängen m mångfald är att vi vill berika varandra. Det finns mängder av studier som visar att mångfald av alla dess slag är gynnsamt.

      Varför spelar din utbildning roll, som är helt orelaterad till ämnet?

      1. Skrev jag någonstans att jag hade den kunskapen för isf ber jag om ursäkt. Du saknar säkert också kunskap i en mängd ämnen som är irrelevant att påpeka här, för annat om än jag skulle vilja försöka påvisa att jag är bättre än dig. I min gymnasieklass var vi 3 tjejer och resten killar. På min universitetsutbildning var alla i min klass män utom jag.

        Beteende lär man sig först i sin uppfostran och från andra vuxna. När man börjar skolan är man redan 6-7 år.

        /Inte lärare

      2. Hej.

        Om jag är formad av min erfarenhet är väl utbildning synnerligen relevant? Utbildning är ett annat ord för erfarenhet, inte sant? Som sådan är den ju genomförd i en specifik social kontext, och har därmed format min personlighet och mina åsikter, enligt vad du hävdar.

        Vidare: vilken/vilka kategoriseringar och definitionsparametrar använder du för att avgöra om mångfald föreligger? Resultatet på något så vagt kommer alltid att variera med valet av kategorier och hur du viktar dessas betydelse.

        Låt säga att andelen kvinnor i en given grupp i en given verksamhet ges pregnans; oavsett andra förhållanden har vi nu underförstått sagt att alla kvinnor delar alla erfarenheter i kraft av sitt biologiska kön, och att de därmed tillför detta. Utan att veta mer om de specifika kvinnorna i den specifika verksamheten kan vi bara dra generella slutsatser, eller hur? Således mitt exempel med den svenska skolan, som är kvinnodominerad, och uppvisar sämre och sämre resultat. Har det med andelen kvinnor att göra? Jag vet inte, men jag tror jag vet vad det feministiska svaret varit om könsfördelningen varit den omvända.

        Svaret är för övrigt hjärna och miljö, inte eller. Det enda rättvisa är att låta individen vara just detta; inte representant för en grupp utifrån arbiträra karaktäristika.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, lärare

  10. Det finns de som säger att det finns korrelation mellan kvinnor och lönsamhet, men jag har inte sett någon ha en hypotes om det kausala sambandet. Är det någon som har referens på det är jag intresserad av att få den.

  11. En sak som kvinnor generellt är sämre på är ju att löneförhandla, en viktig egenskap sett ur arbetsgivarens perspektiv. Sedan är det ju utbudet i sig, fler kvinnor som utbildar sig till ingenjörer ger fler ingenjörer ger lägre löner – större vinst.

  12. Kanske är det också gruppdynamik man eftersträvar – jämnare könsfördelning = egenskaper hos personalgruppen som påverkar arbetet positivt? Då kan det ju faktiskt vara så att feromonerna du nämner i artikeln faktiskt efterfrågas indirekt… Borde iofs kunna lösas mha syntetisk feromonisering av luften på arbetsplatsen via ventilationssystemet 🙂

  13. Anledningen till ett företags existens torde vara att dra in pengar till ägarna.
    Så apropå att fler kvinnor skulle leda till större lönsamhet för företagen:
    ”LÖNSAMHETSMYTEN
    Lagstiftad kvotering leder utan tvekan till att andelen kvinnor i företagsstyrelserna ökar. Men 
    hur är det med påståendet att företagens lönsamhet därmed ökar?  
    Ett  stort  antal  forskningsstudier  har  granskat  ämnet.  Knappt  hälften  av  dem  finner  inget
    samband  mellan  kvinnor  i  styrelsen  och  lönsamhet.  Ungefär  hälften  hittar  ett  positivt 
    samband mellan lönsamhet  och  kvinnor i  styrelsen. Men,  och  detta är  avgörande, det finns inget orsakssamband. Det betyder att vissa företag kan vara både lönsamma och ha kvinnor i 
    toppen, men att lönsamheten inte beror på andelen kvinnor, utan har andra orsaker.”

    http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175667515.pdf

      1. Du tramsar Joanna. Hade du läst Aftonbladet-artikeln så hade du sett att den hänvisar till flera vetenskapliga studier. Du måste lära dig se skillnad på texter om Melodifestivalen och texter om vetenskapliga studier.
        Om du hade lockat med någonting intressant konkret från youtubeklippet så hade jag förmodligen orkat klicka. Jag går inte på blind-dejter heller.

    1. ”Empati-genen sitter är väl inte beroende av en x eller y-kromosom? Dom sitter väl inte ihop?”
      Det är iaf trevligt att du släppt tanken på att empati inte skulle ha med gener att göra. 🙂

  14. Ingen kris i förskolan, när männen är i minoritet:
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/genus?cmpid=del:pd:ny:20160107:genus:nyh

    Nej, män är snarare än risk:
    http://www.svt.se/opinion/det-finns-risker-med-manliga-forskollarare

    Här fick några av mina tankar vara med i argumentationen om hur olika kvinnor och män behandlas idag (”check your privilege” kanske man skulle kunna säga”):
    http://www.pellebilling.se/2011/12/att-bjuda-in-med-armbagen-fortsatt-vanligt-i-genussammanhang/

    Paulina Neuding om galenskapen:
    http://www.svd.se/genusforskola-ar-inte-jamstalldhet

    Ett förslag till annalys:

    ”No matter how far down the rabbit hole she has gone, the feminist is cognizant, at some level, of the fact that a person must have actually committed a crime in order to be guilty of it. Initially, this fact appears before her, phantomlike, as an inconvenient truth, a sticking point, an irritant – like a lump in the throat, or a speck in the eye, that simply will not go away. This irritating truth is a logical interceptor, a pile of debris left on the tracks. She wonders: must I stop and turn around? Can my feminism, this wonderful vehicle for my catharsis, be reconciled with my assumptions of human individuality and legal impartiality? Of course it cannot, and if she remains a feminist, )).she abandons the latter. Treating individuals as individuals destroys any legitimate appeal to Collective Guilt and Collective Punishment, and vice versa: subscribing to notions of Collective Guilt and Collective Punishment negates the possibility of treating individuals as individuals. Having made her choice, she ignores this truth, that individuals must individually commit acts to be held individually accountable for them. It becomes irrelevant; revenge is higher on her list of priorities. Individual responsibility has ceased to matter for her, and it must cease to matter for others also. Those who remind her of it are attacked (cue the shaming tactics), and eventually, the fact itself is attacked. Individual responsibility is the product of false consciousness; all men carry guilt. Biological essentialism, once the stock in trade of the fascist far right, is resurrected as justifier of the authoritarian New Left.”

    http://gynotheory.blogspot.se/2011/03/eventual-outcome-of-feminism-part-ii.html?m=1

  15. Jag tror det finns ett egenvärde i att ha en blandning av åtminstone 10-15% helt enkelt för att det verkar reglerande på de värsta könskopplade excesserna i beteende. Det tycks finnas en inbyggd tendens för män och kvinnor att se sig som separata grupper, och när åtminstone någon på en arbetsplats är av det andra könet så tror jag det hindrar en del av att arbetsplatskulturen i sig annamar ett sådant synsätt.

    Men tekniksektorn är naturligtvis ändå mindre drabbad av fenomenet än många andra sektorer. Det finns många äldre exempel på det, men numera tror jag mer de verkligt arketypiska exemplen hittas inom fält som t.ex genusvetenskap, eller ännu mer grupper som F!, ROKS, där det blir uppenbart att avsaknaden av blandning tar sig uttryck i allt absurdare uttalanden och beteenden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s